Sök utbildningar

Michael Rangne: ”Människor vill inte bli bemötta med en metod, utan som människor”

12 september 2017

Lär känna överläkaren och psykiatrispecialisten Michael Rangne som under flera år föreläst hos BG Institute och är uppskattad för sin förmåga att göra känsliga och svåra ämnen intressanta och begripliga.  I följande intervju berättar Michael bland annat om hur han valde läkarlinjen över handels, varför mötet med människor är viktigt att behärska och hur han hjälper arbetsgivare att hantera medarbetares stress och psykiska ohälsa.

Berätta om din yrkesbakgrund
Jag har jobbat som läkare och psykiatriker i hela mitt vuxna liv. För närvarande arbetar jag vid Norra Stockholms psykiatri. En del av min tid jobbar jag kliniskt med akutsökande patienter. Övrig tid arbetar jag som chef och arbetsledare med ansvar även för schemaläggning och rekrytering. Uppdraget inbegriper en hel del administration och omfattande personalvårdande insatser. I min roll som chef fokuserar jag mycket på hur jag kan hjälpa mina medarbetare att trivas på arbetsplatsen. För mig är det en betydelsefull uppgift att hjälpa kollegor att hitta en bra balans mellan kraven på jobbet och allt annat som är nödvändigt för att känna trivsel på arbetsplatsen.

Varför blev du läkare?
Ärligt talat var det mestadels en slump. Fastän att min pappa var tandläkare och mamma apotekare. Några år efter gymnasiet blev jag antagen på både Handelshögskolan och läkarlinjen vid Karolinska. Bestämde mig för att gå på ett handelsmöte som högskolan anordnade och mötte hundra kostymkillar med portfölj. Själv kom jag med min tennisbag och kände direkt att det inte var rätt för mig. Det blev på så sätt läkarlinjen by default.

Hur kom det sig att du valde en inriktning mot psykiatri?
Första åren, under de prekliniska terminerna med massa teori utan patienter var jag inte helt förvissad om att läkarlinjen var helt rätt heller. Det var när jag började att träffa patienter under psykiatriterminen som jag kände att det läkaryrket kunde passa mig. På så sätt har jag haft tur som hamnat där jag känner att jag passar.

Vad anser du är viktigt för att hantera personer som lider av psykiska besvär?
Idag vill många ha redskap, verktyg och metoder för att hantera olika situationer. Det finns risker med ett sådant tänk. Människor vill inte bli bemötta med en metod, utan som människor. Riskerna med att i förväg ha valt ett visst sätt att agera, är att om det inte blir bra för patienten går personen därifrån missnöjd eller besviken utan att du märker det. Det är ett vanligt problem att man inte uppmärksammar hur ett möte utvecklas, för att man är låst vid föreställningar om hur situationen borde vara, hur patienten borde vara, eller hur man anser att patienten borde vara.

Vad fick dig att börja föreläsa?
Jag började föreläsa för 22 år sen av en slump för ett läkemedelsföretag. Jag halkade in på ett bananskal och tyckte att det var kul.  i min ungdom drömde jag faktiskt om att bli lärare. Men nu har jag blivit ganska mycket lärare ändå eftersom jag använder nästan halva min tid åt att undervisa. Det är mycket tillfredsställande att förmedla kunskap till en grupp människor så att den sprider sig som ringar på vattnet.

Du får ofta beröm att du lyckas få folk att ta till sig om stress och relatera, har du någon särskilt knep?
I stort sett halva svenska befolkningen har vid något tillfälle levt med psykisk ohälsa av något slag – och alla är antingen direkt eller indirekt drabbade. På så sätt kan många relatera och sätta sig in i vad jag berättar. Egentligen är jag emot knep. Jag går in och pratar ärligt om min kunskap och mitt synsätt. Det är viktigt för mig att vara autentisk och dra exempel från min egen verklighet. För mig är i sådana fall knepet att vara jordnära och att på ett begripligt sätt dela med sig av konklusionerna från fallstudier.

Hur skulle du beskriva behållningen med dina respektive kurser hos BG Institute?
I den första kursen Hantera och förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen är den största behållningen för deltagarna att förstå vad de kan göra för att skapa en bättre arbetsplats. De får grundläggande kunskap och verktyg för att operativt jobba med människor. Att vara en bra chef kräver stöd från ledningen och tydlig dialog med de anställda. Sedan är det viktigt med att medarbetarna känner arbetsglädje. Anställda ska ha en bra tid på sin arbetsplats. Medarbetare som trivs vill ge någonting tillbaka, och lojalitet är inget man kan kräva, utan att det är en belöning. Vill du få någonting får du börja med att ge.

Inom kursen Psykiatri för beslutsfattare – fördjupning tar jag upp problematik med besvärliga medarbetare, som av olika anledningar inte kan eller vill samarbeta. Behållningen är att förstå hur man kan agera för att få sådana människor att vilja samarbeta, så att det blir bästa tänkbara omständigheter för individen. Kursen syftar till att hjälpa deltagarna förstå på djupet varför individer har samarbetssvårigheter och vad problematiken beror på. Man behöver också ha insikt om hela panoramat för varför problematiken finns, orsakerna – kriser, alkoholproblem, vantrivsel, personlighetsproblematik, arbetsuppgifter. Därefter behöver man förstå hur man går till väga fär att lösa problemet, uppskatta medarbetare man ”inte tycker om”, ha kunskap om hur man gör de delaktiga samt ger de känslan att de bidrar till skillnad på arbetsplatsen.

Har du någon dold talang?
Jag har ganska få talanger egentligen. Men jag associerar annorlunda till den här frågan. Vår kultur bygger mycket på att människor vill synas, uppmärksammas och höras – att man ska marknadsföra sig själv. Det duger inte att bara vem som. Jag tror att det är mycket stressande att inte få vara en vanlig människa. Det blir en press att ha talanger, märkas, höras och synas. Jag tycker det är skönt med ett vanligt jobb där jag får ställa in dojorna och göra så gott jag kan i något jag brinner för. Därför skulle jag säga att min talang är att vara en tillfredsställd nobody.