Sök utbildningar

Månadens föreläsarprofil Jori Munukka:
”Köplagen är den svenska kontraktsrättens ryggrad”

8 februari 2018

Jori Munukka är professor i civilrätt med särskild inriktning mot allmän förmögenhetsrätt sedan 2011. Han är aktuell föreläsare på BG Institute med kursen Avancerad köprätt. Vi bestämde oss för att lära känna Jori lite bättre och passade därför på att fråga honom om vem han är, vilka rättsområden han stött på genom åren samt prata om hans kurs.

Vad har du för bakgrund?
– Jag disputerade vid Stockholms universitet 2007 med avhandlingen Kontraktuell lojalitetsplikt, där jag försökte bena ut vilken innebörd som kan tillskrivas lojalitetsplikt i stort och i en lång rad avtalstyper. I min forskning kom jag i kontakt med mellanmansrättsliga avtalstyper, diverse konsumenträttsliga avtalstyper, allmänna köp, kommersiell entreprenad och företagsförsäkring. Utöver det har jag forskat inom andra mera allmänt obligationsrättsliga frågeställningar samt en hel del fastighetsrätt med inriktning på frågor om tillbehör, köp, hyra och bostadsrätt.

Mellan åren 2012-2015 satt Jori som deltidsanställd på Justitiedepartementets enhet för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt för att biträda vid analysen av och rådsförhandlingarna om kommissionens förslag till gemensam europeisk köplag (CESL). Utöver den forskning som Jori bedriver som professor på Stockholm Centre for Commercial Law är Jori medförfattare till en kommentar i köplagen, medförfattare till en lärobok i skuldebrevsrätt och utarbetar, i skrivande stund, en kommentar till avtalslagen.

Gällande innehållet i Avancerad köprätt nämner du att HD-praxis om köplagen ökat trots att avtalstypens betydelse minskat i förhållande till samhällsekonomin i övrigt. Vad har detta för betydelse i juridisk kontext?

– Det finns flera förklaringar till varför köplagen kommit mera i rampljuset än tidigare. Det har funnits några fall som handlat om fel där köplagen figurerat i bakgrunden.

– Köplagen har ett väl utvecklat påföljdssystem, vilket fungerar som analogigrund vid en rad andra avtalstyper eller i vart fall som en slags kontrollstation. Detta kan redan ha funnits vid tillkomsten 1990, men det är först nu det syns. Skälet till det, är framförallt att HD på senare tid ansträngt sig för att hitta och släppa fram tvister med centrala förmögenhetsrättsliga grundteman.

– Ett tydligt tecken på det är de ökade antalet entreprenadrättsliga mål i HD. I dessa mål har det ibland inte kunnat uttydas hur standardavtalen ska tolkas genom enbart avtalen i sig och då har HD låtit sig vägledas av köplagen. Köplagen har också beaktats vid köp av fast egendom där det finns en tendens att utjämna skillnaderna mellan regelsystemen. Sedan har köplagen också beaktats vid konsumenträttsliga tvister, särskilt i frågor som inte regleras i konsumentköplagen eller konsumenttjänstlagen. Även centrala reklamationsbestämmelsen 32 § köplagen har figurerat i analyser om existensen och innebörden av en reklamationsplikt.

Vad kan våra kursdeltagare förvänta sig samt ta del av under kurstillfället?

– Det blir en matig redovisning av det mest centrala i kommersiell köprätt. Utöver detta kommer kursen även att stifta bekantskap med olika svenska, nordiska och internationella standardavtalslösningar. Detta illustreras löpande med redovisning av och diskussion om rättspraxis, både från HD, hovrätter och utländska avgöranden om den internationella köplagen, CISG.

Vilka områden kommer du att behandla under kursen? Kan du ge några exempel?

– En mycket krånglig reglering såsom indelningen i direkt och indirekt förlust och förutsättningarna för ersättning för dessa skadetyper.

– Avlämnanderegleringen som är komplicerad. Här är överblick mycket viktigt. Lagstiftaren, HD, ICC och speditionsbranschen har visat stor skärpa i dessa frågor, och inte bara på senare tid. En komplex men god reglering.

– Förhållandena mellan kontroll-, force majeure-, presumtions- och culpaansvar som kan upplevas förvirrande. Vad är huvudregel, vad är undantag? Vad gäller när?

– Hur förhållandet mellan skadestånd och prisavdrag, avhjälpandekostnadsersättning och skadestånd samt prisavdrag och avhjälpandekostnadsersättning ska förstås.

– Den komplexa produktansvarsregleringen. Vad krävs för att köparen ska ha rätt till produktskadeersättning, och vilka invändningar kan säljaren göra?

– Friskrivningar och ansvarsbegränsningar har varit föremål för HD:s prövning i flera fall på senare tid. Landskapet har förändrats genom detta. Men hur mycket har friskrivningsreglerna vid köp förändrats?

– När kan köplagen användas analogt? Detta är ett genomgående tema, som många undrar över. Av alla svåra frågor är detta nog den svåraste.


Utöver kursen Avancerad köprätt är Jori även aktuell med kursen Alternativa anspråksvägar – utomobligatoriskt ansvar i avtalsförhållanden som han håller i tillsammans med Jessika van der Sluijs.