Krönika: Digitaliseringens effekter på ledarskapet -  BG Institute

Sök utbildningar

Krönika: Digitaliseringens effekter på ledarskapet

20 juni 2018

Vårt samhälle har verkligen utvecklats det  senaste årtiondena. Därmed blir det allt viktigare att alla har en kognitiv förmåga att ställa om, att anpassa sig till det nya. Att hela samhället digitaliserats har förstås varit mycket bra och skapat mycket positivt. Det har dock också skapat mycket stress och oro för många människor. Vi ser helt enkelt olika på förändring. Här har alla som leder medarbetare ett mycket stort ansvar!

Ordet digitalisering är för många ett negativt laddat ord och många tänker att det är jobbigt. Vissa tycker att det är bra och tänker ”äntligen händer något” och blir taggade medan andra känner oro och olust. Vissa kanske till och med blir rädda och känner panikkänslor. Detta gäller i synnerhet för oss som inte är uppfödda med det digitala. Är du född före ca 1980 är du digital migrant, vilket gör att du aldrig kommer att kunna ”tala det digitala flytande”. Du kommer alltid ha en ”brytning”. Är du född senare än 1980-talet är du digital inföding och du kan ”tala det digitala helt flytande”. Detta måste ledare inse och förstå. Både för egen del och när de leder andra.

Vill du öka din förmåga att utveckla, motivera och styra arbetslag – läs mer om kursen Kommunikativt ledarskap som levererar resultat

Neofobi
De allra flesta människor har en inneboende ovilja mot utveckling och förändring. Detta fenomen kallas för neofobi och betyder att du har en motvilja mot det som är nytt och okänt. Vi drivs av ett bias som kallas för ”status quo bias”, vi vill behålla nuläget, oavsett om det är bra eller inte.

Detta kan förklara varför vi klamrar oss fast på dåliga arbetsplatser eller i dåliga relationer trots att vi egentligen borde söka oss till något som kan bli bättre. Om du känner otrygghet och osäkerhet i samband med digitaliseringen så skapas tre naturliga motstånd och motståndsreaktioner inom dig: De kallas inom den vetenskapliga forskningen för Fight-, Flight- och Freeze-mode. Begreppet myntades av Walter Cannon, professor i fysiologi på Harvard University.

Fight innebär att personen blir aggressiv och säger emot. Skitsnack och ”knivar i ryggen” är också tecken på detta. Kanske har du en Anders på jobbet som ingen vågar säga till för då blir han ”galen”?

Flight innebär att person flyr undan det som är jobbigt. Det kan betyda sjukskrivningar och undvikande av den digitala utvecklingen. Kanske är det därför Lena är borta från jobbet?

Freeze innebär att personen skjuter upp allt som är jobbigt. Peter ska göra detta men det blir liksom av, eller hur? Alla dessa reaktioner är i huvudsak en reaktion från vårt autonoma nervsystem som reflexmässigt aktiveras vid upplevda hot. Detta kallas för sympaticusreaktionen.

För att leda andra behöver du kunna leda dig själv – läs mer om kursen Personligt ledarskap

Sammanfattningsvis är det inte dåligt eller farligt att oroa sig sig eller att känna stress och vara rädd i samband med digitaliseringen. Din sympaticusreaktion är naturlig och ofarlig i sig. Det farliga och jobbiga kommer när du inte kan släppa oron och stressen. Det är egentligen det som är problemet, inte stressen och oron i sig. Förutom att digitaliseringen i sig kan stressa oss gör det uppkopplade samhället att möjligheten till vår nödvändiga återhämtning försvåras. Idag är det inga konstigheter att få ett mejl sent på kvällen eller att sitta och gå igenom mejlen på söndagen. Det är inte bra och det är sorgligt nog väldigt svenskt. Utomlands, i Tyskland och Frankrike är det förbjudet i lag och kollektivavtal att mejla efter kontorstid och på helgerna. Här har de som leder ett enormt ansvar som de inte alltid tar. Mitt råd är att inte tillåta medarbetare arbeta utanför kontorstid. Och nej, det är inte deras ansvar att låta bli att kolla sin mejl eller svara i sin telefon. Det är alltid avsändarens ansvar och aldrig mottagarens ansvar.

Thomas Lundqvist, ledarskapsexpert och föreläsare