Månadens föreläsare: "Konkurrensrätten är en viktig del av compliancearbetet"

Sök utbildningar

Månadens föreläsare: ”Konkurrensrätten är en viktig del av compliancearbetet”

7 april 2017

ulrica_salomon__johanna_svantesson_hanna_lekas

Månadens föreläsare i en intervju om konkurrensbegränsade avtal, statligt stöd, utmaningar inom konkurrensrätten och vad den nya konkurrensskadelagen innebär för företag.

Ulrica Salomon, Hanna Lekås och Johanna Svantesson är nya föreläsare hos BG Institute. Till vardags arbetar de vid Advokatfirman Lindahl i Stockholm. I vår håller de kursen Konkurrensrätt och statligt stöd – där de ur ett praktiskt perspektiv ger deltagare en överblick av det konkurrensrättsliga regelverket.


 

Vad är på gång just nu inom konkurrensrätten – vilka utmaningar står vi inför?
– Det som är så intressant med konkurrensrätten är att den följer samhällsutvecklingen i övrigt. Några av de frågor som vi tror kommer att bli allt mer aktuella är exempelvis big data och tjänster inom delningsekonomin. På sikt även artificiell intelligens och hur det kan möjliggöra samordnade förfaranden mellan företag. Redan nu uppkommer frågor om hur innehavet av big data ska värderas vid exempelvis ett förvärv. En annan fråga är i vilken utsträckning immateriella rättigheter ska ha företräde framför konkurrensrätten, och i vilken utsträckning geoblockering kommer att tillåtas i framtiden.

Under er kurs kommer ni att gå igenom hur företag kan arbeta förebyggande med frågor inom compliance ur ett konkurrensrättsligt perspektiv. På vilket sätt kan företag sanktioneras om de bryter mot det konkurrensrättsliga regelverket?
– I Sverige är det, utöver negativ publicitet, främst dryga böter (konkurrensskadeavgift) som kan bli aktuellt och att avtal kan bli ogiltiga. Konkurrensrätten kan dock även aktualisera personligt ansvar, och i vissa länder är det kriminaliserat att överträda det konkurrensrättsliga regelverket. Företag kan även bli skyldiga att betala skadestånd till dem som lidit skada till följd av överträdelsen, och deltagande i en överträdelse kan även hindra företaget från att delta i offentliga upphandlingar.

På vilket sätt kan konkurrensrätten innebära möjligheter för företag?
– Konkurrensrätten syftar till att upprätthålla en effektiv konkurrens. Detta gynnar företag som konkurrerar på justa villkor framför företag som agerar på ett sätt som kan snedvrida konkurrensen. Att ha en medvetenhet om det konkurrensrättsliga regelverket skyddar företag mot att delta i konkurrensbegränsande samarbeten och ger företag möjligheter att agera mot konkurrenter som agerar otillåtet. Ett företag kan exempelvis lämna klagomål till Konkurrensverket, yrka om åläggande att ett visst agerande ska upphöra och föra talan om skadestånd på grund av ett otillåtet agerande från en konkurrent.

Johanna, du har statligt stöd som särskild expertis. Berätta gärna lite mer om det, vad kan utgöra statligt stöd?
– Reglerna om statligt stöd finns i EUF-fördraget och det är den Europeiska kommissionen som utövar tillsyn över regelverket. För att det ska vara fråga om statligt stöd ska vissa kriterier vara uppfyllda. Bland annat ska stödet ges till ett visst företag med offentliga medel. Stödet kan bland annat ges av staten, kommuner och landsting.

Kan du ge exempel på vad som utgör statligt stöd?
– Statligt stöd kan vara bidrag, garantier, icke-marknadsmässiga lån, borgensåtaganden, eller reducerade offentliga avgifter och skatter. Försäljning till underpris kan också utgöra statligt stöd. Som utgångspunkt måste statligt stöd anmälas till Europeiska kommissionen innan det betalas ut.

Reglerna om statligt stöd har fått en alltmer central betydelse på senare tid – hur kommer det sig?
– Det beror nog främst på två faktorer, dels att medvetandegraden om vad som utgör statligt stöd har ökat på senare tid, dels att Europeiska kommissionen har blivit allt mer aktiv i sin tillsyn.

Under er kurs kommer ni bland annat att behandla konkurrensbegränsade avtal, vad innebär det?
– Det finns flera typer av avtal som skulle kunna vara konkurrensbegränsande och man brukar skilja på så kallade horisontella och vertikala avtal. Ett horisontellt avtal ingås mellan konkurrenter, och skulle kunna utgöra en kartell om det exempelvis innebär att konkurrenterna delar upp marknaden mellan sig. Vertikala avtal ingås mellan icke-konkurrenter, exempelvis en tillverkare och återförsäljare. Ett sådant avtal kan vara konkurrensbegränsande exempelvis om det förbjuder passiv försäljning såsom näthandel eller innebär otillåten prisstyrning.

Den nya konkurrensskadelagen trädde i kraft den 27 december 2016. Vad är det som ligger bakom att den nya lagen införts?
– Lagen bygger på ett EU-direktiv. Direktivet är ägnat att ge skadelidande en effektiv möjlighet att kräva full ersättning och ge ett likvärdigt skydd till alla som lidit skada.

I korthet, vad innebär den nya konkurrensskadelagen för företag?
– Möjligheten att yrka skadestånd fanns redan i tidigare konkurrenslag. Den nya konkurrensskadelagen innebär dock ökade möjligheter för skadelidande att få ersättning. Det kommer även att finnas en viss enhetlighet inom EU, en slags ”miniminivå”, vilket troligtvis kommer underlätta för gränsöverskridande processer. En av nyheterna är att ett överträdelsebeslut, som exempelvis säger att ett företag har missbrukat sin dominerande ställning, kommer vara bindande i efterföljande skadeståndsprocess och att frågan i den senare processen kommer vara skadan. Preskriptionstiden, som tidigare var 10 år, har även blivit mer flexibel.

Har det hunnit komma någon intressant ny praxis utifrån den nya lagen?
–  Hittills har vi inte sett någon ny praxis i Sverige, men det ska bli spännande att följa tillämpningen av den nya lagen!


 

Om månadens föreläsare:

Ulrica Salomon har varit på Lindahl sedan 2001 och är ordförande för Lindahls kompetensgrupp för Konkurrensrätt och statligt stöd.

Hanna Lekås är ny medarbetare på Lindahl men har mångårig erfarenhet inom konkurrensrätten från sitt tidigare arbete på Konkurrensverket och har även arbetat som compliance officer och bolagsjurist.

Johanna Svantesson började som biträdande jurist på byrån 2013, och har sedan dess specialiserat sig mot och EU- och konkurrensrätt, samt har statligt stöd som särskild expertis.


 

Här kan du läsa mer och anmäla dig till kursen Konkurrensrätt och statligt stöd