Ny visselblåsarlag svårtolkad – hur ska lagen tillämpas?

Sök utbildningar

Ny visselblåsarlag svårtolkad – hur ska lagen tillämpas?

9 juni 2016

visselblasare

På senare tid har frågan om skyddet för personer inom organisationer, myndigheter och företag som slår larm om missförhållanden i verksamheten, s.k. visselblåsare, fått ökad uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Visselblåsare fyller en viktig funktion i samhället då det finns ett allmänintresse av att missförhållanden inom både privat och offentlig verksamhet uppmärksammas och åtgärdas.

I detta sammanhang har arbetstagare ansetts extra skyddsvärda då de inom ramen för sin anställning ofta har en särskild möjlighet att upptäcka och påtala missförhållanden inom den verksamhet de arbetar i. Samtidigt är lojalitetsplikten en grundläggande princip i varje anställningsförhållande vilken begränsar arbetstagarens möjligheter att kritisera arbetsgivaren.

Även andra regler, såsom skyddet för företagshemligheter, begränsar arbetstagarens yttrandefrihet. Inom ramen för anställningsförhållandet kan därför många gånger situationer uppstå där man måste göra en avvägning mellan dessa två motstående intressen  – vilket kan innebära en svår balansgång.

Den nya visselblåsarlagen

Regeringen har lagt fram förslag (prop. 2015/16:128) till lag om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden. Utgångspunkten i lagförslaget är att skyddet mot repressalier ska gälla när någon (arbetstagare eller inhyrd) slår larm om ett allvarligt missförhållande i arbetsgivarens verksamhet. Skyddet gäller alltså såväl privat- som offentliganställda.

Förslaget till visselblåsarlag utgår från att en arbetstagare, som vill slå larm om allvarligt missförhållande, ska göra detta internt eller till arbetstagarorganisationen.

Skyddet mot repressalier kan också gälla om arbetstagaren slår larm externt. Det handlar då om att arbetstagaren offentliggör uppgifter eller lämnar uppgifter för offentliggörande. I dessa situationer gäller som huvudregel att arbetstagaren först ska ha slagit larm internt och att arbetsgivaren därvid inte har agerat (vidtagit skäliga åtgärder).

Svårtolkad lagstiftning

Den nya lagen har mött en hel del motstånd, från såväl jurister som arbetsgivarorganisationer, fack och näringsliv. Formuleringen av den nya visselblåsarlagen är svårtolkad, och många har ställt frågan vad som kan betecknas som ett allvarligt missförhållande?

Den föreslagna lagtexten anger att ”med allvarligt missförhållande avses brott med fängelse i straffskalan eller därmed jämförliga missförhållanden”.

Lagrådet anser att de föreslagna lagbestämmelserna är oklara och varnar för att det innebär uppenbara risker för problem i rättstillämpningen. Lagrådet ifrågasätter även om lagens avgränsning när det gäller allvarliga missförhållanden verkligen är ändamålsenlig och konstaterar att förslaget om skyddet mot repressalier framstår som osäkert för arbetstagaren.

Tommy Iseskog, universitetslektor, forskare och författare uttrycker i sin senaste expertkommentar ett annat perspektiv på den nya lagen:

– Det finns en överhängande risk att arbetstagare, som exempelvis är missnöjda med sina arbetsförhållanden eller med chefens sätt att leda och fördela arbetet eller med den senaste omorganisationen, förleds att tro att den nya lagen ger ”nya rättigheter” i olika klagohänseenden. Så är alltså inte fallet, oavsett om det nämnda missnöjet är välgrundat eller helt ogrundat. Det blir en grannlaga uppgift för arbetsgivare och fackliga organisationer att informera om den nya lagens innehåll och – kanske framför allt – dess begränsningar.

Skadeståndssanktionerad

Visselblåsarlagen kommer dessutom att vara skadeståndssanktionerad. Om arbetsgivaren vidtar en repressalieåtgärd i strid mot lagen, ska arbetsgivaren betala skadestånd för den förlust (ekonomiskt skadestånd) och för den kränkning (allmänt skadestånd) som drabbar arbetstagaren. Arbetstagaren ska å sin sida ”visa omständigheter som ger anledning att anta att det finns ett orsakssamband mellan larmet och repressalierna”.

Hur säkerställer du att du är uppdaterad i vad den nya lagen innebär och hur den ska tillämpas?  

De nya reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2017. Till dess, och främst efter, bör alla som möter denna typ av frågor i sitt arbete ha klart för sig vad den nya lagen innebär och hur den faktiskt ska tillämpas. Advokat Johan Sundberg, delägare vid DLA Piper, håller under våren 2017 kursen Visselblåsare och meddelarskyddet – de nya reglerna som syftar till att ge dig en överblick över nuvarande regler som sätter ramarna för arbetstagares meddelarskydd, vilken innebörd dessa har i praktiken och ger en grundlig genomgång av de nya regler som planeras att träda ikraft. Fokus ligger på att ge dig alla förutsättningar för att hålla dig á jour och en djupare kunskap i följande frågor:

  • Meddelarskyddet som en yttre gräns för den arbetsrättsliga lojalitetsplikten
  • Skillnaden mellan meddelarskydd i offentlig respektive privat verksamhet samt situationen för anställda i offentligt finansierad privat verksamhet
  • Nya lagen om ett särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, exempelvis förtydligande om vad lagen innebär och tolkningsutrymme gällande begreppet ”allvarliga missförhållanden”
  • Visselblåsning och sociala medier
  • Personuppgiftsfrågor vid inrättande av ett visselblåsarsystem och Datainspektionens regler

Läs mer om Johan Sundbergs kurs Visselblåsare och meddelarskyddet – de nya reglerna