Psykiatrispecialisten tipsar: Så minskar du stresstoppen efter semestern -  BG Institute

Sök utbildningar

Psykiatrispecialisten tipsar:
Så minskar du stresstoppen efter semestern

10 augusti 2017

Din semester lider mot sitt slut. Den har varit avkopplande och stärkande och förhoppningsvis känner du dig nu utvilad och uppladdad. Men hur behåller du den positiva känslan och minskar stress vid arbetsstarten? Psykiatrispecialisten Michael Rangne ger sina tips och råd för hur du återgår till vardagens allvar.

Eftersemestern-blues, eller nedstämdhet i återgången till jobbet kan se olika ut från person till person. Någon kanske upplever att det känns betungande medan en annan känner att det är befriande att återvända. Vad som avgör känslan inför att börja jobba igen beror till stor del på hur din avvägning mellan jobb och fritid ser ut. Om du har det trevligt under din lediga tid, kan det krävas desto mer för att trivas på jobbet. Samtidigt kan det vara tvärtom – har du det dåligt hemma kan jobbet vara en efterlängtad befrielse. Men att det känns lite tungt för de flesta av oss behöver inte betyda annat än att vi har en fritid som vi värdesätter högt.

För att motverka känslan är det viktigt att arbetet vi återvänder till automatiskt ger oss värdefulla saker: glädje, gemenskap och en känsla av att vi gör något meningsfullt. Uppfylls inte detta i vårt jobb ökar kraven på vad vi måste få ut av vår fritid. Semestern får inte bli en flykt från ett jobb du vantrivs med, det är ingen bra lösning och i sådana fall måste du ta itu med din arbetssituation.

För att skapa en positiv känsla och minska stressen på jobbet är en viktig förutsättning att du skaffar dig inflytande över din arbetstrivsel och har rätt fokus. Glöm inte att se och uppskatta allt som faktiskt är bra på jobbet så att du inte snöar in bara på det dåliga. Läs mer om hur du kan hantera stress på arbetsplatsen här.

Minska stressen vid arbetsstart

Hur man minskar stress är ingen exakt vetenskap. Det gäller att fundera över vad som stressar upp en. Vilka omständigheter, vanemässiga tankar och tolkningar av dessa tankar frammanar stress hos dig? För att åstadkomma en bestående förändring i din stress krävs det ändrade vanor i hur du tänker och agerar. Några åtgärder för hur du kan minska stressen kan därför vara:

  • Rätt förväntningar. Se till att ha rimliga förväntningar på livet och dig själv
  • Tid för eftertanke. Använd din semester- eller lediga tid åt att fundera över hur du egentligen har det på jobbet och punkta därefter upp höstens strategi för hur du vill agera, exempelvis att du ska:
    • Göra en mjukstart
    • Umgås med vänner och familj
    • Gå ut med kollegor
    • Göra trivsamma saker
    • Ta vara på oväntade möjligheter
  • Stress eller arbetsglädje?  Motsatsen till stress är inte”icke-stress” utan arbetsglädje. Fundera därför över om din stress beror på arbetsbelastning eller snarare är ett uttryck för vantrivsel. Beror stressen på vantrivsel behöver du ta reda på vad du kan göra för att ändra på detta.
  • Att identifiera och fokusera på allt som är bra med ditt jobb – arbetet kan vara en möjlighet till glädje, mening och stimulans eller att göra något bra för andra.
  • Balansera din belastning. Reflektera över hur du förhåller dig till den arbetsbelastning du har utan att låta stress och oro för den ta över. Försök acceptera att kortvarig stress hör vardagen till och balansera det jobbiga med det positiva du kan komma på.
  • Roligt och utvecklande. Gå till jobbet för att ha roligt eller för att få ut något för egen del. Ta vara på alla möjligheter som bjuds. Trivs du på din arbetsplats gör du ett bättre jobb och har mer att ge dina kollegor.
  • Skapa listor och ta kontroll. Stress handlar mycket om en känsla av att inte ha kontroll på läget. Ett sätt att skaffa dig en viss kontroll är att upprätta listor. Exempelvis kan du göra en lista över de saker som verkligen är viktiga att göra och när det faktiskt behöver vara slutfört och sedan planera in när du ska ta itu med dem. Du kan göra en annan lista för allt annat som möjligen ska eller bör göras, men som inte är lika viktigt. Har du skrivit ner uppgifterna kommer de inte bort. Passa samtidigt på att fundera över vad på listorna som egentligen är arbetsgivarens krav och vad som snarare är uttryck för dina egna personliga ambitioner. Finns det saker du gör eller tycker att du borde göra som du faktiskt kan rensa bort? Vad sägs om en ”sluta-med-snarast”-lista och en ”kanske någon gång längre fram men inte nu”-lista?

Kom ihåg att en bra arbetsplats tillfredsställer dina viktigaste behov om du upplever att du har trevliga medarbetare, bra chefer, god kommunikation och humor. Ditt arbete kan bidra till en bättre livskvalité om du kan se och ta vara på möjligheterna. Därför är din syn på det arbete du utför betydelsefull för hur du mår – ser du arbetet som tungt och tråkigt eller som en möjlighet till ett rikt liv, mening, syfte och utveckling?