Straffprocessuella tvångsmedel

På denna kurs går justitierådet Stefan Reimer igenom de olika straffprocessuella tvångsmedlen i ljuset av aktuella avgöranden från Högsta domstolen och olika praktikfall med särskilt fokus på  den nya lagstiftningen gällande hemliga tvångsmedel.

Kursdeltagare har vid senaste genomförandet givit kursen snittbetyget 4.72 av 5.0

Hemliga tvångsmedel används alltmer av de brottsbekämpande myndigheterna. Det skriver Advokatsamfundet om en rapport gällande tvångsmedelsanvändningen år 2023, läs mer här 🔗

De straffprocessuella tvångsmedlen har till syfte att de brottsbekämpande myndigheterna, som till exempel Polisen, Åklagarmyndigheten och Tullverket, ska kunna utreda brott och säkerställa lagföring. Gripande, anhållande och häktning är förstås exempel på tvångsmedel, liksom husrannsakan och beslag. Bland de straffprocessuella tvångsmedlen intar de hemliga tvångsmedlen en särställning eftersom den som är föremål för det hemliga tvångsmedlet inte är medveten om att det används. Till hemliga tvångsmedel räknas bland annat hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Den 1 oktober 2023 vidgades tillämpningsområdet avseende hemliga tvångsmedel, vilka ofta är avgörande för att bekämpa allvarlig brottslighet. Den allvarliga brottsligheten, med bland annat dödliga skjutningar, har ökat dramatiskt i Sverige samtidigt som andelen fall av dödligt våld i den kriminella miljön som klarats upp har minskat avsevärt. Parallellt med detta har den tekniska utvecklingen i samhället i det närmaste exploderat, vilket ställer helt nya krav på de brottsbekämpande myndigheterna.

”Mycket bra kurs, såväl innehåll som presentation”

Per Näslund, deltagare på kursen i september 2024

Målgrupp:

Advokater, åklagare, domare och andra som sysslar med brottmål.