Straffprocessuella tvångsmedel

Aktuell praxis och rättsutveckling kring straffprocessuella tvångsmedel

På denna kurs går justitierådet Stefan Reimer igenom de olika straffprocessuella tvångsmedlen i ljuset av aktuella avgöranden från Högsta domstolen och olika praktikfall med särskilt fokus på lagstiftningen gällande hemliga tvångsmedel, som just nu är föremål för en systematisk översyn.

Hemliga tvångsmedel används alltmer av de brottsbekämpande myndigheterna. Det skriver Advokatsamfundet om en rapport gällande tvångsmedelsanvändningen år 2023.

De straffprocessuella tvångsmedlen har till syfte att de brottsbekämpande myndigheterna, som till exempel Polisen, Åklagarmyndigheten och Tullverket, ska kunna utreda brott och säkerställa lagföring. Gripande, anhållande och häktning är förstås exempel på tvångsmedel, liksom husrannsakan och beslag. Bland de straffprocessuella tvångsmedlen intar de hemliga tvångsmedlen en särställning eftersom den som är föremål för det hemliga tvångsmedlet inte är medveten om att det används. Till hemliga tvångsmedel räknas bland annat hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning.

Under senare år har tillämpningsområdet avseende hemliga tvångsmedel vidgats, vilka ofta är avgörande för att bekämpa allvarlig brottslighet. Den allvarliga brottsligheten, med bland annat dödliga skjutningar, har ökat dramatiskt i Sverige samtidigt som andelen fall av dödligt våld i den kriminella miljön som klarats upp har minskat avsevärt. Parallellt med detta har den tekniska utvecklingen i samhället i det närmaste exploderat, vilket ställer helt nya krav på de brottsbekämpande myndigheterna.

Som deltagare får du kunskap om

Vem bör delta

Advokater, åklagare, domare och andra som sysslar med brottmål.