Regeringen har presenterat propositionen En starkare fondmarknad, som innebär omfattande förändringar av regelverket för svenska fonder. Syftet är att öka både konkurrenskraften och motståndskraften i fondsektorn, samtidigt som svensk rätt anpassas till uppdaterade EU-regler. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
En av de mest betydelsefulla förändringarna gäller hur investerare kan lösa in sina fondandelar. I dag sker inlösen i regel omedelbart, men de nya reglerna öppnar för större flexibilitet.
Fonder ska i stället vara öppna för inlösen vid vissa intervall – minst en gång i månaden – och det blir möjligt att införa en uppsägningstid på upp till tio bankdagar. Syftet är att ge fondförvaltare bättre förutsättningar att hantera likviditet, särskilt i perioder av marknadsstress.
Nya krav på likviditetshantering
Propositionen innehåller också nya krav på så kallade likviditetshanteringsverktyg. Fondförvaltare måste välja minst två sådana verktyg för varje fond, exempelvis svingprissättning eller tillfälliga begränsningar av uttag.
Detta ska minska risken för att kvarvarande sparare missgynnas vid stora uttag och bidra till ökad finansiell stabilitet. Samtidigt ställs högre krav på interna riktlinjer, dokumentation och rapportering till tillsynsmyndigheten.
Utökad handel med fondandelar
Regelverket moderniseras även när det gäller handel med fondandelar. Möjligheten att handla fondandelar utvidgas till att omfatta inte bara reglerade marknader utan även MTF-plattformar.
Dessutom införs möjlighet att skapa särskilda andelsklasser som handlas på sådana handelsplatser. Detta kan öka tillgängligheten och likviditeten i fondmarknaden, men innebär också nya överväganden kring struktur och informationsgivning.
Nya regler för kreditgivande fonder
En annan central del av reformen gäller alternativa investeringsfonder som lämnar lån. Här införs mer enhetliga regler inom EU, med tydligare krav på riskhantering.
Det handlar bland annat om begränsningar av finansiell hävstång, förbud mot lån till vissa aktörer och åtgärder för att minska kreditrisker. Regelverket innebär en skärpning för en växande del av marknaden där riskerna tidigare varit mindre harmoniserade.
Bredare verksamhet för fondförvaltare
Propositionen öppnar också för att fondförvaltare ska kunna erbjuda fler tjänster än tidigare, exempelvis kreditförvaltning och administration av referensvärden.
Detta skapar nya affärsmöjligheter, men ställer samtidigt ökade krav på organisation, kompetens och regelefterlevnad.
Vad innebär förändringarna i praktiken?
Sammantaget innebär reformen att fondbolag och AIF-förvaltare behöver se över både sina strukturer och sina interna processer. Nya krav på likviditetshantering, förändrade inlösenregler och utökade verksamhetsmöjligheter påverkar såväl juridik som riskkontroll och operativ verksamhet.
För compliancefunktioner och jurister innebär detta ett ökat behov av att tolka och implementera regelverket i praktiken – inte minst i dialog med Finansinspektionen.
Fördjupning: från regelverk till praktik
För aktörer på fondmarknaden innebär förändringarna ett behov av att snabbt sätta sig in i det uppdaterade regelverket och dess praktiska konsekvenser.
Dessa frågor behandlas mer ingående i BG Institutes kurs Fondlagstiftningen i praktiken – regelverket för fonder och fondförvaltare🔗 Kursen ger en strukturerad genomgång av regelverket, med fokus på hur lagstiftningen tillämpas i praktiken, aktuella lagändringar och centrala tillsynsfrågor.
