Att intervjua Bertil Bengtsson är att möta ett stycke levande svensk rättshistoria. Vid 99 års ålder fortsätter han att imponera med sin skärpa, sitt engagemang och sin passion för juridiken. Som gästprofessor, tidigare justitieråd och författare till ett trettiotal juridiska verk har han format generationer av jurister och haft ett betydande inflytande på svensk rättsutveckling.
Under sin långa och framstående karriär har Bertil Bengtsson verkat inom både akademi och rättsväsende, där han särskilt gjort avtryck inom fastighetsrätt, skadeståndsrätt, försäkringsrätt och miljörätt. Även efter pensioneringen har han fortsatt sin gärning som gästprofessor och aktiv skribent. Hos BG Institute delar han generöst med sig av sina insikter och erfarenheter under bland annat Skadeståndsrättslig nyhetsdag.
– Skadeståndsrätten har jag för närvarande inget att klaga på. Det har kommit reformer undan för undan, och det är väldigt sällan jag tycker att ett avgörande eller en lagtext på området är felaktig, förklarar Bertil Bengtsson.
Han talar lugnt och reflekterande, med den säkerhet som kommer av långt över ett halvt sekel i juridikens tjänst. Hans relation till skadeståndsrätten började tidigt.
– Jag skrev en avhandling om ansvarsförsäkring i kontraktsförhållanden, och den rörde till stor del skadestånd i kontraktsförhållanden. Efter det var jag med i Skadeståndskommittén när skadeståndslagen tillkom den 1 juli 1972. Sedan blev det fler utredningar om skadestånd, så undan för undan har det blivit en hel del, berättar han.
”Jag ville inte läsa juridik – det verkade så tråkigt”
Hur blev han då jurist?
– När jag tog studenten var det meningen att jag skulle läsa juridik, men det vill jag inte. Det verkade så tråkigt. Jag valde istället att studera språk och litteraturhistoria. Men så småningom gick jag ändå över till juridiken – jag rörde mig i en miljö där många av mina vänner utbildade sig till det.
Bertil berättar att hans far var jurist och att han själv gick latinlinjen – vilket gjorde att valet låg nära till hands.
– Jag har aldrig ångrat att jag läste juridik, och heller aldrig önskat att jag hade valt något annat. Självklart har det varit långtråkigt ibland, men det är ju de flesta jobb då och då. Jag har haft turen att arbeta på bra arbetsplatser med många trevliga människor.
Ett liv i civilrättens tjänst
Bertil Bengtsson har rört sig brett inom civilrätten.
– Jag började med skadestånd och försäkring, och sedan har jag sysslat en hel del med fastighetsrätt och miljörätt. Jag har hållit mig rätt mycket inom civilrätten – till exempel med statens och kommunernas skadeståndsskyldighet, som är lite speciell. Så jag har sysslat med lite av varje.
När han satt i Högsta domstolen kom han också i kontakt med frågor som skulle följa honom länge.
– Vi hade ett stort mål om samernas rättigheter, det så kallade Skattefjällsmålet på 1980-talet. Jag började intressera mig för det området och har fortsatt att arbeta med de frågorna även senare.
Fortsatt verksam – och nyfiken på framtiden
Trots sina 99 år är Bertil Bengtsson fortfarande aktiv inom juridiken. Han föreläser hos BG Institute och har fortfarande en kontorsplats hos Justitiedepartementet.
– Jag har just avslutat ett uppdrag, och nu har jag sagt att jag är sysslolös – så jag har anmält mig för mer arbete, säger han med ett leende.
”Jurister måste förstå AI”
När samtalet glider in på framtidens jurister har han tydliga tankar.
– De behöver vara mer internationellt orienterade. Och de måste sätta sig in i AI. Man får försöka begripa lite själv – det går inte alltid att anlita experter.
Han berättar att han tidigare varit med i flera internationella kommittéer.
– Men när jag kom till Högsta domstolen blev det svårt att vara borta så mycket. Det var synd, för det var alltid roligt att ha en förevändning att resa utomlands – till Frankrike och Tyskland.
– I dag tycker jag att det är mer komplicerat att hålla sig uppdaterad inom internationell rätt, det händer så mycket att det är svårt att vara helt sakkunnig.
Livet, naturen och hemligheten bakom ett långt äktenskap
När han inte arbetar ägnar sig Bertil Bengtsson gärna åt naturen.
– Jag är intresserad av botanik och biologi. Min fru är naturvetare och har roligare intressen än jag – och dem följer jag gärna med på, säger han.
Och så var det den där hundraårsdagen – hur ska den firas?
– Det får vi se. Min fru fyllde hundra i fjol och då hade vi mycket trevligt med barn och barnbarn.
Hemligheten bakom ett långt liv, menar hans fru, handlar om något så enkelt som rörelse:
– Min fru säger att det är våra promenader som gör att vi är så pigga. Vi fick gå väldigt mycket redan som unga. Vi blev aldrig skjutsade, vi gick eller cyklade. Jag har fortsatt med det – jag försöker fortfarande gå en halvmil eller mer på lördagar och söndagar, med stavar numera. Jag och min fru har varit gifta i 75 år. Det är länge, säger han glatt.
