När Carnegie tvingades sälja pantsatta Starbreeze-aktier i november 2018 handlade det om att begränsa en växande kreditrisk. Men affären kom att ifrågasättas – och har nu blivit föremål för ett EU-rättsligt klargörande om var gränsen för insiderinformation går.
Bakgrunden är en kreditrelation mellan Carnegie och en kund som beviljats ett depålån med aktier i spelbolaget Starbreeze som säkerhet. När aktiekursen föll kraftigt under 2018 ökade risken för överbelåning, vilket ledde till att banken tog initiativ till att sälja aktierna.
Samma dag som försäljningen aktualiserades fick Carnegie besked om att kunden, vars företrädare också var vd i Starbreeze – hade förts upp på bolagets insiderförteckning och därmed inte kunde sälja aktier vid den tidpunkten. Trots detta genomförde banken senare under dagen en tvångsförsäljning.
Under dagen inträffade flera avgörande händelser:
- Kl. 12.31: En insiderförteckning upprättades där kunden (som även var vd i Starbreeze) ingick
- Kl. 13.32: Carnegie mottog ett mejl från Starbreeze där det angavs att kunden var insider och inte fick sälja aktier
- Kl. 17.00: Banken genomförde en tvångsförsäljning av aktierna
Försäljningen begränsade förlusten till cirka 4,9 miljoner kronor. Några dagar senare, den 23 november, gick Starbreeze ut med en vinstvarning.
FI ansåg att banken, mot bakgrund av mejlet, måste ha förstått att informationen var negativ och därmed agerat på insiderinformation och yrkade att banken skulle betala en sanktionsavgift på 35 miljoner kronor.
Olika bedömningar i underrätterna
Stockholms tingsrätt gick på FI:s linje. Domstolen ansåg att mejlet om insiderstatus inte kunde förstås på annat sätt än att det rörde negativ, kurspåverkande information. Även utan kännedom om den exakta bakomliggande omständigheten ansågs informationen tillräckligt konkret.
Svea hovrätt gjorde dock motsatt bedömning och ogillade FI:s talan. Hovrätten framhöll att:
- Mejlet inte avslöjade varför personen var insider
- Informationen därför var för vag och ospecifik
- Det inte gick att dra säkra slutsatser om eventuell priseffekt
HD:s frågor till EU-domstolen
När HD tog upp målet begärdes ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Kärnfrågorna var:
- Kan ett meddelande om att någon är upptagen i en insiderförteckning – utan angivna skäl – utgöra insiderinformation?
- Har det betydelse om emittentens bedömning av insiderstatusen var korrekt?
- Spelar det någon roll om uppgifterna i meddelandet senare visar sig vara felaktiga?
EU-domstolens svar: funktionell syn på insiderinformation
EU-domstolen intar en bred och funktionell syn på begreppet insiderinformation.
Domstolen slår fast att ett sådant meddelande kan utgöra insiderinformation – även om det inte innehåller detaljer om den bakomliggande händelsen. Det avgörande är i stället:
Om en förnuftig investerare sannolikt skulle använda informationen som en del av sitt investeringsbeslut.
Det innebär att även indirekt information kan vara tillräckligt specifik, om den signalerar något av betydelse för marknaden.
Även felaktig information kan vara insiderinformation
EU-domstolen klargör vidare att även information som senare visar sig vara felaktig kan omfattas av insiderreglerna. Det avgörande är om informationen vid tidpunkten:
- framstod som trovärdig, och
- kunde ge innehavaren en potentiell ekonomisk fördel
Detta innebär att fokus ligger på informationens marknadseffekt och användbarhet, snarare än dess faktiska riktighet.
Betydelse för rättstillämpningen
Avgörandet innebär en viktig precisering av insiderbegreppet enligt MAR:
- Kravet på specificitet är inte strikt knutet till detaljerad faktainformation
- Även signaler och indirekta uppgifter kan omfattas
- Bedömningen ska göras utifrån ett investerarperspektiv
Detta kan få stor betydelse för finansmarknadsaktörer, särskilt i situationer där information är fragmentarisk eller uppstår i kommunikationen mellan bolag och banker.
Vad händer nu?
Målet återgår nu till HD, som ska tillämpa EU-domstolens tolkning på den konkreta situationen. Utfallet kan få betydande konsekvenser för hur insiderreglerna tolkas i svensk rätt – inte minst vid kreditrelationer och tvångsförsäljningar.
Vill du fördjupa dig i reglerna om insiderinformation och MAR?
BG Institute erbjuder flera relevanta kurser:
- Marknadsmissbruksförordningen (MAR) I – krav på noterade bolags informationsgivning 🔗
En introduktionskurs som ger en praktisk genomgång av MAR, inklusive insiderinformation, offentliggörande och insiderförteckningar. - Marknadsmissbruksförordningen (MAR) II – fördjupningskurs med svåra frågeställningar och case studies 🔗
En fördjupningskurs med fokus på komplexa tolkningsfrågor, rättsfall och praktisk tillämpning i svåra situationer. - Börsrättsdagen 🔗
Ett heldagsevent som behandlar aktuella frågor inom aktiemarknads- och börsrätt med fokus på ny praxis och utveckling.
