Erbjudande till alla nya kunder - koden sommar2024 ger 30 % rabatt på din första bokning och gäller hela kursutbudet

Stress är inte farligt och belastning är inte skadligt. Detta förutsatt att du får tillräckligt med återhämtning, det förklarar Ellinor Eriksson som är legitimerad psykolog, organisations- och krisspecialist, med bakgrund på stressmottagning.

I stort sett alla organisationer har arbetstoppar under perioder då mycket arbete ska utföras på kort tid. Det är något som knappast går att förändra men för att minska belastningen som uppstår är det bra att planera för dem, förebygga att de påverkar medarbetarna negativt och se till att det finns tid för återhämtning efter.

– Ett sätt att se på belastning, vare sig det är i arbetslivet eller privat, är som en våg, där belastning ligger i den ena vågskålen och återhämtning i den andra. Det är inte farligt att dessa vågskålar är i obalans i perioder. Det farliga är när obalansen blir långvarig och när arbetstopparna avlöser perioder där belastningen fortfarande är relativt hög, så att återhämningen uteblir, förklarar Ellinor Eriksson.

Om chefen och arbetsgruppen istället planerar för att det ska finnas tid för återhämtning efter en arbetstopp skapar ni istället utrymme för effektivitet och kreativitet. Motsatsen, när kraven ökar och gruppen blir påfrestad, är att dynamiken i gruppen ändras vilket nästan alltid skapar slitningar och konflikter.

– Ett vanligt misstag när du har en påfrestad grupp är du som ledare använder envägskommunikation och rak information för du vill skydda deltagarna från ännu mer stress, men det skapar oftast mer friktion och det är därför bättre att öka delaktighet, dialog och samarbete, trots att gruppen är under stress.

När man tittar på personnivå sluter sig ofta de som har mycket att göra. De sliter hårt och fokuserar på att få så mycket jobb gjort som möjligt. Men man vet att det istället är det bättre att öppna för kommunikation och delaktighet.

Känn igen dina varningsflaggor

Långvarig stress påverkar oss negativt och det finns flera tecken som du kan vara uppmärksam på så att du kan försöka öka återhämtningen.

Varningsflaggorna brukar delas in i tre delar: fysiska, kognitiva och mentala

Kognitiva:

  • Virrighet
  • Glömska som att tappa bort namn eller ord
  • Planeringsinkompetents
  • Dålig koncentrationsförmåga och svårt att hålla fokus

Fysiska:

  • Spänd i nackrosetten: axlar, nacke och skuldror
  • Ytlig andning
  • Lättare att få hög puls
  • Dålig sömn

Mentala:

  • Labilitet: snabba växlingar mellan känslor
  • Irritation
  • Avsaknad av energi: minskad ork och lust
  • Oro för relativt vardagliga saker

Fortsätt göra sådant du mår bra av
Ett annat vanligt varningstecken är att känna att de metoder man brukar använda för att varva ner inte längre ger tillräcklig återhämtning. Helgerna räcker inte till och vila har inte samma effekt som den brukar ha.

– När du själv märker att du får symptom är det bra att försöka göra sådant du mår bra av. Det kan till exempel kan vara promenader, trädgårdsarbete eller att spela musik.  Det är viktigt att inte börjar ställa in träningspass om du vanligtvis gillar att träna eller avbokar att träffa vänner. Vila är nämligen inte samma sak som återhämtning, utan det som får en att komma ner i varv är ofta att göra meningsfulla saker som du trivs med, säger Ellinor Eriksson.

Att planera för återhämtning som ligger före och efter högre belastning är också bra.

– Försök se till att inte ha måsten på hemmaplan samtidigt som du har mycket på jobbet, om det är möjligt. Det kanske finns andra tider att påbörja en köksrenovering eller städa vinden än just när du har mycket på jobbet. En riskfaktor är att vara belastad både hemma och på jobbet, vilket innebär att det även är viktigt är att dela upp ansvaret för hem, barn och familj på ett jämlikt sätt, säger Ellinor Eriksson.

Resiliens – motståndskraft
Det kan upplevas att en del människor har större motståndskraft mot stress. Det beror ofta på att det finns en del skyddsfaktorer, till exempel ett gott ledarskap, en bra social kultur, kollegial gemenskap och att man har egen kontroll.

– Stress är som sagt var inte farligt men risken är att medarbetare som inte får återhämtning och blir sjukskrivna är borta länge. Som genomsnitt ligger dessa sjukskrivningar på ett halvår innan medarbetaren är tillbaka. Det är gynnsamt för både individen och för arbetsplatsen att identifiera obalansen mellan arbetstoppar och återhämtning för att kunna skapa balans och få bukt med problemen innan det har resulterat i en sjukskrivning, säger Ellinor Eriksson.

Dela sidan

Del av Blendow Group (org nr: 556744-7858)
Gå till Blendow Group

 © 2023 BG INSITUTE