Det nya regelverket för bygglov ska göra processen enklare, snabbare och mer begriplig – men också ge fastighetsägare större frihet att själva forma sina hem och tomter. Den 22 oktober 2025 beslutade Sveriges riksdag att anta förslaget, som kallas CU2 och ändringarna träder i kraft den 1 december 2025.
Regelverket för bygglov i Sverige har länge upplevts som komplext och svåröverskådligt. Enligt Regeringskansliet har bestämmelserna till viss del blivit otydliga efter många förändringar och undantag under åren. Mot den bakgrunden presenterade regeringen De nya reglerna innebär förenklingar i kravet på bygglov och en utökning av åtgärder som får strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser.
Vad innebär de nya reglerna?
Det ska vara enkelt att förstå vilka åtgärder som kräver bygglov och det ska vara lätt för den enskilde att göra rätt. Här är några av de viktigaste förändringarna.
Mer frihet för fastighetsägare
- I områden utan detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov.
- För en- och tvåbostadshus slopas kravet på bygglov för fasadändringar. Det förenklar till exempel installation av solceller eller takfönster.
- Tillbyggnader på upp till ca 30 m² blir lovfria — och detta gäller även för flerbostadshus i vissa fall.
- En befintlig byggnad utanför detaljplanelagt område får inredas med en eller flera lokaler (upp till viss storlek, exempelvis 50 m²) utan krav på bygglov.
- Kravet på det så kallade ”planenligt utgångsläge” slopas 15 år efter att detaljplanens genomförandetid gått ut.
Tydligare regelverk
- Ett nytt kapitel i Plan‑ och bygglagen (PBL) avser att samla alla bestämmelser om lovplikt, vilket ska göra regelverket mer överskådligt.
- Antalet åtgärder som får tillåtas utan lov ökas, samtidigt som lovplikten fortfarande kvarstår för områden där särskilda värden behöver skyddas — exempelvis områden som är av riksintresse för totalförsvaret eller särskilt värdefulla ur natur- och kulturmiljösynpunkt.
Syftet med reformen
Syftet är att förenkla och förtydliga reglerna för bygglov så att det blir lättare för enskilda att förstå vad som krävs. Samtidigt ska det ge fastighetsägare större frihet att själva bestämma över fastigheten, vilket kan bidra till fler bostäder och effektivare användning av mark och byggnad. Det finns även möjlighet att genom detta minska administrationen och göra byggprocessen smidigare för både privatpersoner och kommuner.
Utmaningar och kritik
Även om reformen överlag välkomnas finns det invändningar. I Civilutskottets betänkande finns reservationer från bland annat Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna och Centerpartiet – där man pekar på risker för bland annat okontrollerad förtätning samt risker för natur- och kulturvärden.
Vissa kommuner och bygglovshandläggare varnar för att det kan uppstå osäkerhet om vad som gäller och att privatpersoner kan tro att de får göra åtgärder utan lov som faktiskt fortfarande kräver det. Det återstår att se hur förändringarna omsätts i praktiken: kommunernas resurser, tillsyn och vägledning kommer att vara avgörande.
Konsekvenser för olika aktörer
För privatpersoner som äger en fastighet blir det lättare att göra vissa ändringar utan bygglov – exempelvis fasadändring, tillbyggnad under viss storlek eller inredning av vind i vissa fall. Men det är viktigt att kontrollera exakt vad som gäller för den specifika fastigheten och läget – detaljplan, kulturmiljö, gränsläge och andra undantag kan fortfarande kräva lov.
För kommuner blir det aktuellt att uppdatera sina rutiner, information och kanske även organisationen för att hantera det nya regelverket. Handläggningarna kan ändras – kraven på förprövning blir mindre där det inte finns starka motstående intressen, vilket kan innebära snabbare processer.
För bostads- och fastighetsmarknaden
Reformen kan bidra till att fler byggprojekt genomförs, vilket kan understödja bostadsbyggandet och därigenom påverka utbudet. Ökad flexibilitet i hur befintliga byggnader används kan även bidra till mer effektiv markanvändning.
Reformen av bygglovsreglerna är ett tydligt steg mot ett mer användarvänligt, tydligt och flexibelt system. För fastighetsägare innebär det i många fall minskad byråkrati och större frihet. Samtidigt kvarstår vikten av att vara noggrann med att kontrollera vad som gäller för det specifika projektet – vissa områden och byggnadsverk omfattas fortfarande av striktare krav.
Vill du fördjupa dina kunskaper?
Markdagen passar dig som hanterar markfrågor och markjuridik i ditt arbete vid exempelvis kommuner, markägande bolag eller fastighetsbolag.
Fastigheträttslig nyhetsdag riktar sig till både till advokater och jurister med fastighetsrättslig inriktning och till dig som kommer i kontakt med fastighetsrätten i ditt arbete
