Expropriation
Expropriation innebär att äganderätten till en fastighet blir tvångsförvärvad. Det gäller oftast full äganderätt, men fastigheten kan även exproprieras med nyttjanderätt eller servitutsrätt, vilket innebär att fastighetsägaren behåller äganderätten till fastigheten, men tvingas upplåta en nyttjande- eller servitutsrätt.
Expropriationen kan även gälla endast en avgränsad del av fastigheteten. Expropriationen framtvingar då en styckning av fastigheten.
Expropriation innebär att staten eller en kommun tvångsvis tar över privat egendom, exempelvis mark eller fastigheter, för att tillgodose allmänna intressen. Detta kan ske med stöd av Expropriationslagen (1972:719) och ger fastighetsägaren rätt till ersättning.
Hur fungerar expropriation?
- Beslut av myndighet – Expropriation sker endast efter beslut från regeringen eller en annan behörig myndighet.
- Ersättning till ägaren – Den som blir av med sin egendom har rätt till ekonomisk kompensation, ofta överstigande marknadsvärdet.
- Allmänintresse – Åtgärden måste motiveras av samhällsnyttiga ändamål, exempelvis infrastrukturprojekt eller naturskydd.
Exempel på expropriation i praktiken:
- Staten exproprierar mark för att bygga en ny motorväg.
- En kommun tar över privatägd mark för att bygga en ny skola.
- En kraftbolag exproprierar mark för att anlägga elledningar.
Varför är expropriation viktigt?
- Möjliggör samhällsutveckling genom infrastruktur och stadsplanering.
- Balansen mellan privat äganderätt och allmänintresse upprätthålls genom lagstadgad ersättning.
- Skyddar samhällets behov vid viktiga projekt som påverkar stora grupper av människor.
Läs mer om BG Institutes utbildningar inom fastighet, entreprenad och samhällsbyggnad här 🔗
