Erbjudande till alla nya kunder - koden sommar2024 ger 30 % rabatt på din första bokning och gäller hela kursutbudet

En man i 50-årsåldern dömdes till tre års fängelse för våldtäkt mot barn av tingsrätten men blev senare friad av hovrätten på grund av osäkerhet kring tolkningen av ordet ”snippa”. Hovrätten ansåg att det inte var visat att det handlat om penetration. Eftersom åklagaren inte hade åtalat för något lindrigare brott frikändes mannen. Högsta domstolen, HD, konstaterar nu att det förekommit rättegångsfel i hovrätten.

HD återförvisar nu målet till hovrätten för ny prövning eftersom de menar att hovrätten självmant borde ha övervägt alternativa brottsrubriceringar och lagrum och att det är ett rättegångsfel att inte ha gjort detta.

För att hovrätten ska vara skyldig att överväga ett alternativt brott måste det finnas ett nära samband mellan lagrummen. Hovrätten bedömde att ett för våldtäktsbrottet kvalificerat moment inte hade bevisats av åklagaren. Eftersom de resterande påståendena i gärningsbeskrivningen i sig kan utgöra ett annat brott skulle hovrätten ha tagit upp den frågan med parterna. De borde ha processlett parterna i frågan.

Vi har frågat hovrättsrådet Therese Linderoth om hur hon ser på HD:s dom.

Ny bevisvärdering kommer göras
– När hovrättens dom kom var många upprörda över hur bevisvärderingen hade gått till. Högsta domstolen har inte uttalat sig i den frågan, men genom beslutet att återförvisa målet till hovrätten kommer en ny bevisvärdering att göras där. Det Högsta domstolen i stället uttalar sig om är något som vi domare också har önskat vägledning i – riktlinjer för domstolens materiella processledning. Högsta domstolen redogör inledningsvis för sådana principer som redan gäller och som framgår av tidigare rättskällor. Det som är nytt är att Högsta domstolen uttalar att domare visserligen ska vara försiktiga med att påverka processen men att vi i de fall som är tillräckligt tydliga är tvungna att lyfta andra lagrum än de som åklagaren påstår, säger Therese Linderoth.

Att domare är tvungna att lyfta andra lagrum sätter en större press än tidigare på domstolen att se till att ett gärningspåstående är tillräckligt klarlagt. Gärningspåståendet är det som styr rättegången och vad som ska bevisas. När målet tas upp på nytt i hovrätten kan parterna anpassa sin talan och bevisföring efter den nya ram som har getts genom Högsta domstolens uttalanden.

Parternas roller renodlas
– Jag känner en trygghet i att domstolen bekräftar att utvecklingen alltmer har gått i riktningen att parternas roller i brottmålsprocessen har renodlats och att domstolens opartiska roll har förstärkts. Under en period fram till för ungefär tio år sedan var det vanligt att domarna ställde frågor under förhör, men trenden har svängt. Jag tror att vi domare först och främst har blivit mer medvetna om innebörden av oskuldspresumtionen, att den tilltalade inte har någon bevisbörda och att åklagaren har bevisbördan för sina påståenden. Dessutom har vi hittat tillbaka till den ackusatoriska principen, som är en gammal processrättslig princip som innebär att rätten ska vara opartisk och inte agera drivande, säger Therese Linderoth.

Den ackusatoriska principen kom i skymundan under en period och nu har den fått mer plats igen. Systemet har blivit mer renodlat och man har koll på sin roll, vidmakthåller den rollfördelningen som är tänkt i salen.

Avgöranden under året som gått
Högsta domstolen har under 2023 lyft flera mål som ger vägledning för hur vi ska hantera gärningspåståenden. Det har varit ett spännande år för oss som är intresserade av gärningslära. Eftersom gärningspåståendet har så stor betydelse för parternas process- och bevisföring ingår gärningslära som ett moment i kursen om bevisföring.

– Även avseende bevisning har Högsta domstolen gett vägledning under 2023 och de nya reglerna om tidiga förhör har förändrat processföringen i brottmålen. Det händer mycket inom straffrättsprocessen nu, säger Therese Linderoth.

Bevisning i brottmål
➡ Vill du fördjupa dig? I kursen Bevisning i brottmål med Therese Lindroth får du lära dig vem som ska bevisa vad, vilken bevisning som är otillåten, grunder för bevisvärdering och hur du bäst övertygar domaren med din bevisning.

Dela sidan

Del av Blendow Group (org nr: 556744-7858)
Gå till Blendow Group

 © 2023 BG INSITUTE