Tvisten gäller ansvar för fel som framträder efter garantitiden.

Från AB 04:

Ansvar efter garantitiden

§ 6 Entreprenören ansvarar för väsentligt fel som framträder efter utgången av respektive garantitid enligt kapitel 4 § 7, om felet visas ha sin grund i vårdslöshet av entreprenören.

Kommentar till kapitel 5 § 6

Det åligger beställaren att visa att entreprenören ansvarar för fel.

Vid bedömning av om ett fel är väsentligt kan avseende inte fästas endast vid själva felet, utan hänsyn bör även tas till vilken skada som uppkommit eller kan befaras uppkomma. Fel som medför stora kostnader för beställaren är vanligtvis väsentliga.

Vid väsentlighetsbedömningen bör gälla att det skall vara fråga om ett fel, som påverkar beställarens möjlighet att använda en byggnad eller anläggning för avsett ändamål eller om ett fel, som påverkar byggnadens eller anläggningens goda bestånd. En byggnad skall sålunda ha fungerande väggar, tak, golv och grund samt vara tät. Fel som innebär fara för hälsa och säkerhet är normalt väsentliga.

När det gäller sammanhängande tekniska system, såsom för el och VA, är fel som medför avbrott i regel väsentliga, om avbrotten inte är kortvariga eller om de är återkommande.

Frågan huruvida väsentligt fel föreligger kan vara beroende av när felet framträder. Felets omfattning i förhållande till entreprenadens omfattning kan också vara av betydelse för att avgöra om ett väsentligt fel föreligger. Smärre återkommande fel av likartat slag kan sammantaget vara ett tecken på att väsentligt fel föreligger.

Det är svårt att härutöver ange vilka fel som skall anses väsentliga. Fel, som med relativt enkla medel kan åtgärdas, faller utanför entreprenörens ansvar i sådana fall då entreprenörens särskilda fackkunskap inte är erforderlig för att felet skall kunna avhjälpas. Felet skall till sin karaktär innebära en påtaglig olägenhet för beställaren för att entreprenören skall vara ansvarig. Detta gäller särskilt utseendefrågor.

Parterna kan – i kontraktet eller i de administrativa föreskrifterna på det sätt som föreskrivs i kapitel 1 § 3 i fråga om ändring av en fast bestämmelse – avtala om att ett väsentligt fel skall anses föreligga om kostnaderna för att avhjälpa felet och en följdskada på grund av felet överstiger ett visst belopp. Parterna kan därvid även avtala om att flera fel av samma slag skall anses som ett fel vid tillämpningen av den avtalade kostnadsgränsen.

För ansvar fordras vidare att beställaren kan visa på vårdslöshet av entreprenören. Vid bedömning om vårdslöshet föreligger måste det prövas om entreprenören handlat på något annat sätt än vad som kan fordras av honom. Utgången av en sådan bedömning kan i det enskilda fallet bli beroende på om entreprenören har frångått anvisningar som beställaren lämnat. Detsamma gäller om entreprenören förfarit på ett sätt som strider mot kravet på fackmässighet. En sådan avvikelse kan förutsättas vara ett vårdslöst handlande. För att undgå ansvar måste entreprenören i en sådan situation visa godtagbara skäl för avvikelsen.

Entreprenörens ansvar för fel i utförande omfattar inte fel som beror på felaktig projektering, bristande underhåll eller felaktig skötsel.

 

Bara fel som ”framträder” efter garantitiden är fel enligt § 6. Felet ska alltså ha förelegat vid slutbesiktning men varit dolt. Felet kan göras gällande under ansvarstiden, dvs. inom tio år från entreprenadens godkännande. Jag återkommer till fel som inte var dolt.

Om vad som avses med fel, se tvist 14.

Beställaren har bevisbördan dels för den fysiska avvikelsen, dels för att den fysiska avvikelsen beror på vårdslöshet av entreprenören, dels för att felet är väsentligt.

I ”De enstegstätade fasaderna II” NJA 2015 s. 1040 (avseende ABS 95; småhusentreprenad; totalentreprenad; konsumentförhållande) ansågs entreprenören vårdslös; grunden var underlåtenhet att utreda konstruktionens lämplighet.

Tillbaka till 32 tvister om AB 04.

Dela sidan

Del av Blendow Group (org nr: 556744-7858)
Gå till Blendow Group

© 2024 BG INSTITUTE