En ny undersökning gjord av Finansinspektionen visar att mer än hälften av svenskarna, 6 av 10, vill spara hållbart. Det ska underlättas genom bland annat EU-direktivet Mifid 2 som har skapat ett ökat krav på rådgivarnas information till kunder.
Hållbart sparande handlar om att investera pengarna i fonder så att de bidrar till en hållbar utveckling som miljö eller social rättvisa. När man investerar i en fond så investerar man indirekt i olika bolag.
För att konsumenterna ska få så bra förutsättningar som möjligt finns nya regelverk, bland annat Mifid 2 som är ett EU-direktiv gällande värdepappersmarknaden. Det ska öka transparensen och förbättra investerarskyddet. Det medför att rådgivare och finansiella institut ska ta hänsyn till hållbarhetspreferenser vid rådgivning kring investering.
➡ Vill du fördjupa dig i ESG, Mifid 2 och grönmålning? Nyhetsdag i hållbarhet 2023 ger dig kunskaper du behöver om hållbarhet.
Konsumenterna väljer i allt högre grad att vända sig till en rådgivare vid sparande i fonder. Det ställer högre krav på rådgivaren som ska utgå från kundens preferenser och kunna svara på de frågor och krav kunden har.
I kundmötet ska rådgivaren hjälpa kunden att placera sina pengar med utgångspunkt i kundens mål, behov, finansiella ställning, kunskap, erfarenhet samt vilja och förmåga att bära risk. Detta kallas lämplighetsbedömning och ska vara utgångspunkt för att bedöma vilken sparprodukt som är lämplig att investera i för kunden.
På grund av de nya kraven kopplade till rådgivning ska rådgivaren även hämta in information om kundens hållbarhetspreferenser och värderingar när det kommer till investeringen. Rådgivaren ska i detta fall utgå från ett antal hållbarhetskriterier som SFDR, PAI och Taxonomiförordningen för att bedöma vilken investering som är lämplig för kunden. Syftet med de nya kraven är att underlätta för de konsumenter som vill investera hållbart.
