Artificiell intelligens (AI) omtalas idag som en nyckelteknik, även inom juridiken. Möjligheterna att arbeta mer effektivt, kvalitetssäkra dokument och frigöra tid till mer kvalificerade uppgifter är starka argument — men en ny nordisk branschrapport som har frågat jurister och advokater i Sverige och Danmark hur de förhåller sig till AI, visar att de ännu inte är redo att utnyttja tekniken fullt ut.
En insikt från undersökningen är att endast 19 procent av de tillfrågade bedömer att de fått tillräcklig utbildning för att använda AI effektivt i sitt arbete. Samtidigt menar hela 68 procent att de förväntar sig att arbetsgivaren ska tillhandahålla AI-utbildning.
Det visar att det finns ett stort gap mellan viljan att använda AI och kompetensen att göra det. Detta riskerar att bromsa digitaliseringen inom juridiken. Många jurister vill använda AI för att effektivt kunna analysera rättsfall, sammanfatta lagtexter eller generera utkast till juridiska dokument, men utan adekvat utbildning kan tekniken istället bli en källa till misstag, felaktigheter eller osäkerhet.
Bristande utbildning och rädsla för teknologin
Undersökningen visar också att osäkerheten kring AI är utbredd:
- 41 procent svarar att de inte riktigt vet hur de ska använda AI-verktyg på ett korrekt sätt.
- Nästan hälften (47 %) ser AI främst som “ett arbetsverktyg bland andra”, snarare än som ett integrerat stöd i det juridiska arbetet.
- 86 procent menar att överdriven tilltro till AI är en stor risk.
Denna osäkerhet kan ha flera orsaker: bristande utbildning, rädsla för att lita på teknologin — speciellt när det handlar om frågor där rättssäkerhet, integritet och ansvar är centrala — samt en motvilja att låta AI ta över juridiska tolkningar som kräver mänskligt omdöme. Tekniken måste användas kritiskt, med efterhandsgranskning och mänsklig kontroll — något som framkommer i rapporten.
EU:s strategiplan för AI-användande kan bli katalysator
Samtidigt som juridiken kämpar med kompetensbrist på AI-fronten har EU nyligen presenterat ambitiösa satsningar för att stimulera AI-användning och kompetensutveckling i unionen, skriver Computer Sweden 🔗 i en artikel.
Bland nyheterna i strategiplanen:
- En anslagsram på 1 miljard euro (motsvarande drygt 11 miljarder kronor) för riktade AI-insatser inom sektorer som juridik, hälso- och sjukvård, transport och energi.
- Inrättandet av en Apply AI Alliance som ska samordna insatser mellan industri, akademi och offentlig sektor.
- Ett AI Observatory för att följa teknikens utveckling och en AI Act Service Desk som ska hjälpa företag (inklusive juridiska aktörer) att följa EU:s regler.
- En strategi för att förbättra tillgången till data och stärka AI-driven forskning inom EU.
Dessa satsningar kan ses som en tydlig signal om att politiken vill bygga ramverk och resurser för bred AI-användning — men att lyckas i praktiken kommer kräva att den enskilda juristen får rätt stöd.
Vad krävs för att minska utbildningsklyftan?
För att juridikbranschen ska kunna dra nytta av AI på riktigt behövs:
- Strukturerade utbildningsprogram
- Kulturskifte
- Riktlinjer och etiska ramverk
- Extern utbildningsverksamhet för att dela kunskap och erfarenheter
- Uppföljning och certifiering
Om juridiken missar att ge sina medarbetare kompetens att använda AI på ett tryggt och effektivt sätt, riskerar tekniken att bli mer börda än hjälp — trots sina stora fördelar. Men om satsningarna från arbetsgivare och EU kan kombineras med realistiska metoder för kunskapstransfer finns en chans att vi kan se juridiken gå från teknikfascination till teknikimplementering.
