Rättsmedicinalverket har i uppgift att bedöma om en brottsmisstänkt person har en allvarlig psykisk störning enligt brottsbalkens definition. För att bli bedömd som allvarligt psykiskt störd måste personen ha omfattande psykiska besvär och i stort sett inte kunna fungera i samhället och kraven är högt ställda vilket innebär att personen kan ha någon form av psykisk ohälsa men ändå inte bli bedömd som allvarligt psykisk störd enligt lagen.
– De här personerna har vanligen många psykiatriska symtom. Den största gruppen som lider av allvarlig psykisk störning är de med symptom som ger psykotiska effekter där de lever i en egen tankevärld, säger vår föreläsare Marianne Kristiansson i en intervju med Rättsmedicinalverket.
➡ Vill du fördjupa dina kunskaper? I kursen Rättspsykiatri I – rättspsykiatriska bedömningar går Marianne Kristiansson, professor i rättspsykiatri vid Karolinska institutet och överläkare vid Rättsmedicinalverket, igenom den rättspsykiatriska undersökningsprocessen.
Utredning om en allvarlig psykisk störning
I en rättspsykiatrisk undersökning utreds om en brottsmisstänkt har en allvarlig psykisk störning, vilket är avgörande för om personen ska dömas till rättspsykiatrisk vård eller fängelse. Det är domstolen som beställer en rättspsykiatrisk undersökning av Rättsmedicinalverket. Undersökningen genomförs av specialister inom rättspsykiatri och ska svara på två frågor: Om den misstänkte har handlat under påverkan av en allvarlig psykisk störning, samt om personen fortfarande har en allvarlig psykisk störning vid undersökningen.
Domstolen begär oftast en paragraf 7-undersökning före den rättspsykiatriska undersökningen. Det är en läkarundersökning där en psykiater eller rättspsykiater bedömer behovet av en rättspsykiatrisk undersökning.
Drogpåverkan kan ge en tillfällig allvarlig psykisk störning
Idag görs omkring 500 rättspsykiatriska undersökningar per år. Av dessa döms runt 55 procent till rättspsykiatrisk vård. Andelen som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning vid tiden för gärningen har ökat det senaste året men de som bedömdes ha en allvarlig psykisk störning när undersökningen genomfördes är oförändrad. Det kan förklaras med att personen kan ha intagit droger vilket påverkar vid händelsen men inte består efter brottet, och i de fallen kan personen inte dömas till rättspsykiatrisk vård.
Juridiskt begrepp
För att en person som begått brott ska kunna få rättspsykiatrisk vård måste denne utredas och bedömas ha en allvarlig psykisk störning. Detta är ett juridiskt begrepp och inte en medicinsk diagnos. Det handlar oftast om ett psykotiskt tillstånd där personen har en störd verklighetsuppfattning, och lider av exempelvis vanföreställningar, tankestörningar, tvångstankar, hallucinationer eller förvirring. Dessa symptom medför ofta att man inte klarar vardagen, relationer, familj, arbete och att anpassa sig till de lagar och normer som gäller. Beteendet utmärks av impulsivitet, bristande förståelse och nedsatt förmåga att planera. Brottet som begåtts och hur det har utförts är även det av betydelse, och för Rättsmedicinalverket är förundersökningen viktig i sammanhanget.
Fängelse i de fall det finns synnerliga skäl
En person som begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning ska bara dömas till fängelse i de fall det finns synnerliga skäl, till exempel om brottet har ett högt straffvärde, om personen har ett litet eller obefintligt behov av psykiatrisk vård eller om personen begått brottet i ett självförvållat rustillstånd. Om den tilltalade på grund av en allvarlig psykisk störning saknar förmåga att inse gärningens innebörd får rätten inte döma till fängelse, utom i de fall som tidigare nämnts, där personen själv har vållat sin bristande förmåga.
