Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) går snabbt och utmanar grunden för immaterialrätten. Den 2 februari trädde AI-förordningen delvis i kraft och modernisering av lagstiftningen väcker frågor om vem som äger ett AI-genererat verk och hur innovation skyddas i en digital era?
Immaterialrätten befinner sig i ett paradigmskifte. Under den senaste tiden har flera händelser tydliggjort behovet av uppdaterade lagar och praxis. Utöver att EU:s AI-förordning delvis har börjat tillämpas, har regeringen gett ett uppdrag om att samla och se över immaterialrättens framtida struktur för att juridikens ska hänga med i utvecklingen.
AI-förordningen förändrar rättslandskapet
Den 2 februari 2025 började delar av EU:s banbrytande AI-förordning att gälla. Resterande delar införs stegvis under kommande år. Förordningen innehåller bland annat:
- Förbud mot vissa AI-tillämpningar som bedöms innebära hög risk som social scoring.
- Krav på transparens och dokumentation för AI-system som används i exempelvis rekrytering, kreditprövning, utbildning och offentlig sektor.
- Ramar för vilka AI-system som kommer att klassas som hög risk.
- Obligatorisk kompetens hos personal som hanterar AI – inklusive juridisk förståelse.
Detta är dock bara startskottet och för jurister i olika befattningar betyder det att teknisk utveckling måste vägas mot rättssäkerhet, integritet och etiska ramar.
Vem äger upphovsrätten av AI-genererade verk?
En fråga som väckt mycket debatt är om ett AI-genererat verk kan skyddas av upphovsrätt.
I både svensk och europeisk upphovsrätt krävs idag ”mänsklig originalitet” för att ett verk ska omfattas av skydd. Men idag används AI bland annat för att skapa bilder, musik, artiklar och juridiska dokument och analyser och sammanställningar av data. Det väcker frågan om hur mycket mänsklig inblandning som krävs, vem som ansvarar och vem som erkänns som upphovsman.
Regeringen öppnar för förändring
I februari 2025 fick en statlig utredning i uppdrag att se över hur immaterialrätten kan stärkas och moderniseras. Syftet är bland annat att göra det enklare för företag att skydda sina idéer samt undvika konkurrensnackdelar internationellt.
Kunskap är nyckeln för att hantera immaterialrätt i förhållande till AI
Utbildning blir centralt – både juridisk och teknisk förståelse krävs för att organisationer som använder AI i verksamheten ska kunna hålla sig uppdaterade och hantera AI på ett korrekt sätt.
👉 BG Institute erbjuder den högaktuella utbildningen AI och immaterialrättsliga utmaningar – rättigheter, ansvar och intrång
Kursen tar upp:
- Senaste rättspraxis inom upphovsrätt, varumärken och patent.
- AI:s påverkan på immaterialrättens struktur.
- Etiska och praktiska frågeställningar kopplade till ny teknik.
Det är en perfekt möjlighet för dig som arbetar med juridik, innovation eller affärsutveckling att uppdatera dina kunskaper – och ligga steget före när framtidens rättsfrågor ska besvaras.