Regeringen tar nu ytterligare ett steg i den stora omläggningen av svensk kriminalpolitik. I en ny lagrådsremiss föreslås att straffansvaret för försök, förberedelse och stämpling till brott ska utvidgas, för att ge rättsväsendet bättre möjligheter att stoppa brott redan på planeringsstadiet.
Syftet är att fler personer som deltar i eller på annat sätt bidrar till organiserad brottslighet ska kunna dömas, även innan brott hunnit begås.
Tidigare ingripanden mot brott
Ett av förslagen handlar om att utvidga straffansvaret för försök till brott, som en direkt följd av Högsta domstolens så kallade ”Vapenattrappen”-dom från 2023. Framöver ska den som påbörjat en brottslig handling kunna dömas, även om brottet inte kunde fullbordas på grund av att exempelvis polis bytt ut narkotika mot en ofarlig substans eller vapen mot en attrapp.
Regeringen föreslår också att förberedelse och stämpling till brott ska omfatta fler handlingar som sker på planeringsstadiet. Det innebär bland annat att det blir straffbart att:
-
Hantera hjälpmedel som kan användas vid brott, till exempel krypterade telefoner som används för att planera eller finansiera brott
-
Utlova betalning för att ett brott ska begås
-
Komma överens om att begå brott, även om inget uttryckligt beslut fattats
Det senare innebär att det räcker att två personer enats om att en gärning ska utföras, till exempel i ett samtal eller via digitala plattformar, för att kunna dömas för stämpling.
”Möjligt att ingripa redan på planeringsstadiet”
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) betonar att förändringarna är en del av regeringens offensiv mot gängkriminaliteten:
– Regeringen arbetar för att kriminalisera deltagande i gäng. Och i avvaktan på detta är det av avgörande vikt att de brottsbekämpande myndigheterna får effektiva verktyg för att komma åt den organiserade brottsligheten på ett så tidigt stadium möjligt. Med de här förslagen blir det möjligt att ingripa redan på planeringsstadiet och på så vis skydda fler potentiella brottsoffer och öka tryggheten i samhället, säger han i ett pressmeddelande.
Även de övriga samarbetspartierna bakom Tidöavtalet lyfter fram förslaget som ett viktigt steg i kampen mot grov kriminalitet.
Henrik Vinge (SD), ordförande i justitieutskottet, förklarar att detta ger polis och åklagare möjlighet att slå till redan i planeringsstadiet för att stoppa fler brott innan de sker vilket ska skydda oskyldiga människor. Han menar att det blir en kraftfull offensiv mot gängkriminella och pedofiler som kontaktar barn på nätet.
Torsten Elofsson (KD) framhåller att regeringen fortsätter den största omläggningen av rättspolitiken i modern tid, medan Martin Melin (L) menar att lagförslaget är ytterligare ett effektivt verktyg som kommer göra skillnad i det dagliga arbetet mot gängen.
Ny utredning om deltagande i kriminella gäng
Parallellt pågår en särskild utredning om ett nytt straffansvar för deltagande i kriminella sammanslutningar. Den ska presenteras i februari 2026. I väntan på detta menar regeringen att myndigheterna måste få utökade möjligheter redan nu att komma åt de som möjliggör eller bidrar till gängens brottslighet.
När träder lagen i kraft?
De nya reglerna om försök till brott föreslås träda i kraft den 1 april 2026, medan övriga lagändringar planeras till 1 juli 2026. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Vill du veta mer?
I kursen Aktuella straffrättsfrågor fördjupar vi oss på tre mycket aktuella ämnen: medgärningsmannaskap, osjälvständiga brottsformer (försök, förberedelse, stämpling och medhjälp) samt straffmätning och gradindelning av brott. Dessa frågor har varit mycket aktuella i HD:s praxis och flera utredningar.
