20 % på din första kurs med koden nykund20

Det har knappast undgått någon att Hovrätten för Västra Sverige friade en 50-årig man som i tingsrätten dömdes för att ha våldtagit en tioåring. Hovrättens domare började nämligen ifrågasätta vad ordet snippa betyder. När en artikel i Aftonbladet uppmärksammade fallet följde en medial storm, inte nog med att mannen friades, medelåldern på de manliga domarna är även 66 år. Fallet har lett till stort missnöje bland många i samhället och frågan är om mer utbildning kring barn och rättssäkerhet är ett måste för att undvika att barns utsagor misstolkas av äldre män.

Vi har pratat med advokat Ulrika Rogland och journalist och författare Frida Boisen som ger sina bilder av hur fokus kunde hamna på ett ord och inte händelsen, samt vad detta kan få för konsekvenser i framtiden.

Farlig signal
Frida Boisen har skrivit boken ”Du är inte längre min dotter”, där hon bland annat beskriver de sexuella övergrepp hon utsattes för som barn. Hon menar att hovrättsdomen är ett fruktansvärt svek mot alla barn.
– Jag vet av egen erfarenhet hur det känns att som barn till slut våga berätta för en vuxen. Och inte bli trodd. Det blir en ytterligare kränkning. Den här domen blir en farlig signal till alla barn: Det är ingen idé att du berättar. Att vi, så många i samhället, nu reagerar är viktigt. Den här domen äventyrar hela grunden till tron på rättssäkerheten, inte minst för våra mest sårbara i samhället: Barnen., säger Frida Boisen.

 Kan man kräva att ett barn ska veta skillnaden på snippa och slida?
– Vartenda barn och vuxen i Sverige vet vad en snippa är.  Jag upplever det som fruktansvärt kränkande att en hovrätt inte erkänner detta ord, som sedan länge finns i SAOL och som varenda femåring i vårt land vet vad det är. Dessutom är snippa det ord svenska förskolor och skolor ofta lär våra barn att använda om det kvinnliga könsorganet. säger Frida Boisen.

Frida Boisen menar också att riskerar hela rättsväsendet att sättas ur spel om inte jurister i våra hovrätter säger sig veta vad en snippa är.

I rätten har fokuset hamnat på betydelsen av ordet, där man anser att det inte kan vara klarlagt att mannen penetrerat flickan trots att hon har beskrivit händelsen tydligt.
Advokat Ulrika Rogland förklarar att barn liksom vuxna får använda vilka ord de vill på sitt kön, något man brukar göra klart i förhöret. Det viktiga är inte vilka namn man använder utan det händelseförlopp som beskrivs.
– Det är helt fel att fokusera på ordet och inte på händelsen, och åklagaren borde enligt mig haft ett yrkande i andra hand för mindre allvarligt brott. Men här räckte bevisningen så 50-åringen borde ha dömts för våldtäkt mot barn precis som tingsrätten fann och domaren som skrev sig skiljaktig, menar Ulrika Rogland.

Det är svårt för barn att berätta om övergrepp och det finns en oro att denna händelse gör det ännu svårare. Frida Boisen var själv utsatt för övergrepp som barn och började gråta av förtvivlan när hon läste domen.
– Jag lider med den 10-åriga flicka som vågade berätta och ändå friar rätten våldtäktsmannen. Det är fruktansvärt.  Jag vet hur det känns när man äntligen vågar berätta och chocken att inte bli trodd. Jag är rädd för hur denna dom påverkar barn och föräldrar runt om i vårt land. Kommer vi att våga berätta, och stötta våra barn i att våga berätta, när vi får höra hur hovrättsjurister friar, för att de inte anser det tydligt vad som skett, när ett barn berättar att en gubbe haft sitt finger långt inne i hennes snippa. Den här domen kastar rättssäkerheten för barn decennier bak i tiden, menar Frida Boisen.

Hur kommer det sig att mannen frias trots att han tog på barnets yttre könsorgan?
– Det avgörande för hur brottet ska bedömas är den sexuella kränkningen. Tyvärr har Högsta domstolen, HD, valt att fokusera på om det skett penetration eller inte i sina bedömningar av den sexuella kränkningen, men det var inte avsikten vid lagändringen 2015. Det är den sexuella kränkningen som ska avgöra hur brottet bedöms men troligen får detta inte konsekvenser för andra domar. Möjligen kommer förhörsledare vara ännu tydligare i sina förhör i framtiden, förklarar Ulrika Rogland.

Åklagaren i målet, Eva-Lotta Swahn, säger i ett pressmeddelande att hon är ”oerhört förvånad” över hovrättens dom och öppnar för att domen kan överklagas till HD. Hon är inte nöjd med domen och kommer ha en dialog med utvecklingscentrum om överklagande. Det är emellertid inte hon som bestämmer om domen ska överklagas. Men kan det mediala tycket som uppkommit påverka en eventuell dom i Högsta domstolen?
– Det verkar som att fallet kommer överklagas till HD, och det återstår att se om HD tar upp det, men det mediala trycket ska inte påverka HD, menar Ulrika Rogland.

Behövs det ytterligare utbildning av barns perspektiv och barns språk inom jurist- och advokatyrket?
– Ja, det är ingen tvekan om att det behövs ytterligare utbildning, anser Ulrika Rogland.

Kriminolog och barnrättsexperten Nina Rung menar att barn måste få upprättelse i våra rättssalar.
– Det får aldrig vara ett lotteri var man hamnar för att få sin sak prövad. Det är inte rättssäkert. Det är inte barnperspektiv. Det är inte offerperspektiv. Det är okunskap. Och den hör inte hemma i våra rättssalar. Nu ser vi till att en nationell utbildning för rättsväsendet blir verklighet! En utbildning i offerpsykologi, barnpsykologi kopplat till sexualbrott och våld, psykologiska effekter av sexuella övergrepp, ungas utsatthet online och offline samt vikten av tidiga utredningsåtgärder och korrekta förhör, säger Nina Rung i ett inlägg på Instagram.

 

Kurser hos BG Institute

Barnet i rättsprocessen

Våld i nära relationer

Sexualbrott, påföljder

Dela sidan

Del av Blendow Group (org nr: 556744-7858)
Gå till Blendow Group

 © 2023 BG INSITUTE