Det effektivaste sättet att få det du behöver är sällan att bråka och skrika sig till det – såvida du inte är ett spädbarn. Att vara aggressiv och påstridig får andra människor att gå i försvar och plötsligt är ni inne i en konflikt som blev mycket värre än du kunde tänka dig. Men det finns metoder och verktyg som lär dig att kommunicera konstruktivt.
Giraffspråket, eller nonviolent communication (NVC), ger dig verktyg att kommunicera utan att kritisera och skuldbelägga vilket kan skapa betydligt bättre förutsättningar att få det du vill – till och med utan att den andra personen behöver ge avkall på sina behov.
NVC lär dig att framföra feedback på ett konstruktivt sätt. Istället för att kritisera använder du dig av medkänsla och lyssnar på den andras behov. Samtidigt tar du ansvar för dina egna behov utan att ta ut dem på bekostnad av andras behov. Genom detta förhållningssätt har man större möjlighet att lösa konflikter och missförstånd, som lätt hade kunnat blivit infekterade bråk om de istället hanterats med krav och skuld.
Giraffen har två sätt att kommunicera. Det ena är genom att förklara sina känslor på ett äkta och rakt sätt. Det andra är att med empati reflektera över vad motparten har för känslor och behov. Ofta sker båda dessa sätt samtidigt. Med detta förhållningssätt lär du dig att ta emot kritik och hot utan att ta det personligt, fly eller gå till motattack.
Motsatsen till giraffen är att kommunicera som en varg. När vargen känner sig attackerad reagerar han eller hon med skuld- och skamkänslor och går till motattack. Vargen väljer antingen att angripa och såra sin motpart när de blir trängda, eller så tar vargen på sig en offerkofta genom att ta på sig alla fel själv, ofta genom tomma ord där man inte menar vad man säger.
1. Observation
Du börjar med att vara närvarande och lyssna. Var nyfiken på vilka behov som ligger bakom den andras beteende. Du ska undvika att skapa krav och måsten som inte ger valmöjligheter. Du ska även undvika egna tolkningar, värderingar och dömande som får den andra att känna skuld, skam eller rädsla. Du lämnar subjektiva värderingar och tolkningar utanför. Istället för att skylla på den andra och påstå att han eller hon är på ett visst sätt, beskriver du objektivt vad som hände vilket skapar större förståelse samt möjlighet att den andra öppnar sig och berättar vad som låg bakom händelsen istället för att slå ifrån sig och ta avstånd.
”Du hör aldrig av dig!” ändras till ”Jag tycker verkligen att det är mysigt när vi hörs och har behov av att höras ofta för då känner att vi kommer varandra närmare”.
2. Känsla
Du bör redan innan ha identifierat dina känslor kring händelsen för att sedan uttrycka dessa känslor utan att attackera eller skylla dem på någon annan. Du tar ansvar över hur du känner och vad som är viktigt för dig utan att lägga det som kritik och krav på den andra personen. Prata i jag-form utifrån dig själv.
”Du lämnar mig utanför” är en tolkning som kan upplevas som en attack, medan ”jag känner mig ensam” är ett uttryck av en känsla som ligger hos dig själv.
3. Behov
Bakom varje bråk eller raserianfall ligger ett otillfredsställt behov. Det är viktigt att vi har förmåga att få kontakt med våra behov och sätta ord på dem. Du behöver kunna se bakom din egen reaktion och fundera över vad du innerst inne har behov av, vad som är viktigt för dig. Du kan även hjälpa andra att komma fram till deras behov. De djupare behoven kan vara känslan av kontakt, trygghet, respekt, förtroende och att vara sedd, hörd och accepterad.
Vi ska utgå ifrån att våra egna behov och den andra personens behov är lika mycket värda och att vi tillmötesgår den andras behov, med kompromisser men inte genom att ge avkall på vad vi själva behöver. Om vi lyssnar på varandra kan bådas behov bli tillgodosedda genom olika lösningar. Bara för att du lyssnar och förstår den andra partens behov innebär inte att du måste ge upp dina egna behov.
”Det är så rörigt här, jag blir galen” kan ändras till ”För att jag ska känna mig lugn är det viktigt att det är städat”
4. Önskemål
Önskemål är ett uttryck för hur behoven ska kunna tillgodoses. Önskemålet ska inte formuleras som ett krav och ska inte lindas in så att den andra personen har svårt att förstå och lägger en egen tolkning på det du säger. Önskemålet ska vara konkret och tydligt men det är viktigt att det inte följs av någon typ av bestraffning – för då är det inte längre ett önskemål, utan ett krav. Ett önskemål är inte något som den andra måste eller borde göra. När du inte uttrycker ett önskemål utan anklagar den andra parten och anser att det är fel på dem så kommer de aldrig kunna höra den smärta eller det behov som ligger bakom och det kommer inte finnas någon vilja att tillgodose ditt önskemål.
Lär dig mer om att konflikthantering och kommunikation med NVC och giraffspråket
I vår e-kurs om konflikthantering och kommunikation får du verktyg för att kommunicera på ett effektivt sätt för att undvika konflikter.
Lär dig mer om medling
Den 1 juli 2021 infördes kompetenskrav för medlare. I kursen Medling i vårdnadsmål får du som deltagare svaren på de mest komplexa frågorna som uppkommer i svåra vårdnadstvister och även förståelse för vilken roll medling har.
