När en anställning är säkerhetsklassad ska den som rekryteras gå igenom en säkerhetsprövning. Syftet är att skydda samhällsviktiga funktioner mot sabotage, spioneri och terroristbrott samt ge skydd åt organisationer som bedriver säkerhetskänslig verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet.
Alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet omfattas av säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Det gäller bland annat kriminalvårdare som transporterar intagna samt poliser men kan även gälla personal som har tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter om kraftnät och datanät.
En säkerhetsprövning ska klargöra om personen är pålitlig och lojal mot de intressen som skyddas i lagen. Syftet är även att upptäcka sårbarheter och om personen kan vara utsatt för påtryckningar av andra.
Säkerhetsprövningen består av flera delar som varierar beroende på om befattningen är placerad i nivå ett, två eller tre. Nivån beror på hur känsliga uppgifterna som personen hanterar är, samt hur stor skada de kan orsaka Sveriges säkerhet om de kommer i fel händer.
I säkerhetsprövningen ska en grundutredning genomföras, där man gör en säkerhetsprövningsintervju, kontrollerar betyg, ekonomi och referenser, familjeförhållanden, sociala medier och utlandsvistelser. Det sker även en samtyckesbaserad registerkontroll som genomförs av säkerhetspolisen. Under anställningstiden sker även löpande uppföljning där till exempel stora skulder eller missbruk kan göra att personen kan tänkas vara en säkerhetsrisk där omplacering kan vara aktuell.
Det är den organisationen som rekryterar som ansvarar för bedömningen av den prövades lämplighet i för anställningen. Säkerhetsprövningen går idag inte att överklaga.
➡ Vill du fördjupa dig? Kursen Säkerhetsskyddslagen och arbetsrätten tar upp frågeställningar som uppkommer i samband med anställning i företag, verksamheter och myndigheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.
Säkerhetspolisen menar att många organisationer godkänner personer vid säkerhetsprövningar, trots att bakgrundsunderlaget är otillräckligt. Ursprung och medborgarskap anses ofta vara känsliga att lyfta i en säkerhetsprövningsintervju och dessutom kan relevanta uppgifter saknas i de offentliga register som används, vilket gör att bakgrundskont4rollen blir begränsad.
Just nu utreds processen för säkerhetsprövningar för att stärka regleringen och öka rättssäkerheten. Bland annat kommer möjligheten att överklaga ett säkerhetsprövningsbeslut utredas. Utredningen ska vara klar i augusti 2024.
