I den första delen i artikelserien om personlighetsstörningar förklarade vi att bristande självinsikt är vanligt hos människor med personlighetsstörning och att det är bra att känna igen personlighetsstörningar för att hantera konflikter och problem som kan uppkomma på arbetsplatsen.
Vi är utrustade med försvarsmekanismer för att skydda vår ömtåliga självbild och det fodrar en del ångesttolerans att se sina egna fel och brister. Det finns starka kopplingar mellan personlighetsstörning och dessa omedvetna försvarsmekanismer.
I denna del av artikelserien kommer vi till pudelns kärna, personlighetsstörningarna. De brukar delas in i tio varianter som i sin tur delas in i tre grupper, skämtsamt benämnda ”mad”, ”bad” och ”sad”.
Grupp A: Avvikelser av kognitiv-perceptuell struktur. Enstöriga, avvikande, udda, excentriska personer med sociala kontaktsvårigheter. Till denna grupp hör schizoid, schizotyp och paranoid personlighetsstörning.
Grupp B: Svårigheter med impulsivitet och beteendekontroll. Dessa personer är vanligen utagerande, stökiga, dramatiska, färgstarka och instabila. Hit hör narcissistisk, histrionisk, borderline och antisocial personlighetsstörning.
Grupp C: Det dominerande draget är ångest. De drabbade är ofta ängsliga, oroliga och undvikande. Hit räknas osjälvständig, tvångsmässig och fobisk personlighetsstörning.
Narcissism och antisocial personlighetsstörning/psykopati ställer i högre grad än de övriga till besvär för människorna runt omkring och det är bra att känna till hur dessa människor agerar för att kunna hantera en situation på exempelvis arbetsplatsen.
Narcissisten
Denna störning utmärks av ett genomgående mönster av att behöva bli beundrad samt brist på empati. Personen är fåfäng, självbelåten, inbilsk, har en grandios känsla av att vara betydelsefull, tror sig vara speciell, förmer och intellektuellt överlägsen. Narcissisten framhäver sig själv med sitt utseende, sina ägodelar och sina förmenta talanger.
Narcissisten har vanligen orimliga förväntningar om särbehandling och är ofta upptagen av utseende, makt och framgång. Personen vill inte bara ha – utan är direkt beroende av beundran för att må bra. Trots sin ytliga självsäkerhet, arrogans och högdragenhet behöver hen likväl andra människor som en spegel, för att läsa av sitt eget värde. Narcissisten utnyttjar gärna andra för att nå sina mål. Andra människor är bara en förlängning av personen själv. Vanliga regler gäller inte och hen kan tillåta sig mer än andra. Hen är ofta avundsjuk och anses ha låg förmåga till empati och alltså oförmögen och ovillig att bry sig om andra eftersom allt kretsar kring personen själv. En narcissist klarar inte kritik utan ser den som ett angrepp och ett tecken på bristande lojalitet. Kritik eller brist på beundran kan framkalla starka negativa känslor och beteenden. En aggressivt laddad narcissist kan bli ilsken och farlig vid kritik eller motgångar. De kan dock vara väldigt trevliga så länge de får som de vill.
15 tecken – så känner du igen en narcissist
- Uppblåst självkänsla, behov av att bli beundrad.
- Brist på omtanke om andra.
- Grandios, omotiverad eller överdriven känsla av att vara betydelsefull.
- Tar gärna kommandot, styr och ställer.
- Manipulerar och ljuger
- Svårt att be om ursäkt
- Har vanligen viss men ytlig empatisk förmåga, som hen missbrukar till att utnyttja andra.
- Utnyttjar andra för att nå sina mål, använder andra människor för egna syften.
- Har orimliga förväntningar om att bli särbehandlade.
- Vanliga regler gäller inte dem.
- Andra personer är huvudsakligen instrument för att uppnå beundran och makt.
- Klarar inte kritik, ser den som ett angrepp och kan framkalla starka negativa känslor och beteenden.
- En aggressivt laddad narcissist kan bli ilsken och farlig vid kritik eller motgångar.
- Arrogant och avundsjuk
- Vill ha makt och framgång
Psykopaten
Man kan betrakta psykopater som en mer störd undergrupp till den större gruppen Antisocial Personlighetsstörning.
Psykopaten saknar samvete och personens liv handlar om att tillfredsställa egna behov på andra människors bekostnad. Egen vinning är det som gäller i alla lägen. Psykopaten har alltid uttalade narcissistiska drag men det är mer än ”bara” narcissism. Dessutom är det mycket vanligt att psykopaten även har rejäla drag av borderline personlighetsstörning. Kärnan i psykopati har beskrivits som grandiositet, som är en falskt förhöjd självbild och man anser sig vara mycket bättre och kunnigare än vad man är. De har en kylig brist på medkänsla och en opålitlig charm. Psykopater är ytliga och känner inte ånger eller ängslan, de är charmiga, manipulativa. Deras planering är impulsiv, oansvarig, orealistisk och de har dålig kontroll över beteendet. De har dessutom en kriminell mångsidighet och det är vanligt att de varit inblandade i brottslighet redan som unga.
18 tecken – så känner du igen en psykopat
- Talför och ytligt charmig
- Hal och opålitlig
- Egoistisk och grandios
- Blir lätt uttråkad och söker spänning
- Lättväckt aggressivitet
- Patologiskt lögnaktig
- Manipulativ
- Saknar ånger och skuldkänslor
- Kall, bristande empati och medkänsla
- Bristande självkontroll
- Tidiga beteendeproblem och ungdomsbrottslighet
- Saknar realistiska, långsiktiga mål
- Impulsiv
- Oansvarig och tar inte ansvar för sina handlingar
- Många kortvariga äktenskapsliknande förhållanden
- Kriminell mångsidighet
- Promiskuöst sexuellt beteende
- Lever gärna på andra
När de möter motstånd
En liten genväg för bedömning av människors personlighet – både din egen och andras – kan vara att iaktta hur personen reagerar när han eller hon inte får som han vill. De som bara är trevliga så länge de får som de vill, visar sin underliggande syn på sina medmänniskor.
För att komma väl överens med och ha ett utbyte av andra människor behöver vi ha en sund, emotionell intelligens som innebär att vi kommer bra överens med oss själva och vårt inre, samt att vi kan glädjas tillsammans med andra. Vi behöver ha förmågan att kunna kommunicera, förstå och förmedla förståelse av andras inre liv samt känna och förmedla sympati. Sympati vi bryr oss om det vår empatiska förmåga uppfattar om den andres känslomässiga tillstånd. Empati och sympati är grunden i våra möjligheter till ett gott ömsesidigt samspel.
Hur undviker jag att hamna i klorna på narcissister och psykopater?
Det är svårt att undvika att råka ut för narcissister och psykopater, speciellt eftersom det är så svårt att sätta sig in i dessa personers sätt att tänka och handla. Du kanske tror att en den här charmiga och trevliga person inte kan ha en personlighetsstörning – men det är just då som risken kan vara som störst. Trevlighet talar på intet vis emot psykopati. Här följer några saker att tänka på om att möta och bemöta psykopater.
Det finns inte några särskilda knep för att bemöta människor med personlighetsstörningar. Det viktigaste är din förmåga att möta ”vanliga” människor och ha en förmåga till ett gott allmänmänskligt bemötande. Goda kunskaper om psykiska störningar kan hjälpa oss att bemöta den drabbade optimalt.
- Skaffa kunskap om tillståndet. Inse att en charmig yta på intet vis utesluter ett skrupellöst inre.
- Utgå från att personen försöker manipulera dig. Fråga dig vad personen försöker få ut av dig?
- Utgå från att det de säger är felaktigt eller förvanskat.
- Behåll ditt lugnt och ha ett utforskande förhållningssätt.
- Sätt dig inte över personen.
- Undvik ironi och överlägsenhet.
- Tro inte att du kan ändra personens personlighet.
- Om du ändå lyckas förmå personen att ändra beteendet en smula – tro inte att det är för din skull eller för att han ändrat sig på djupet.
- Låt dig inte luras av psykopatens ”spel”. Ett charmigt och vinnande sätt i början av kontakten talar för psykopati, inte emot.
- Lär känna dig själv. En psykopat hittar och utnyttjar skickligt dina svaga punkter, så var medveten om dem.
Bakom beteendet finns ofta en tanke om någon sorts vinst. Beröva personen vinsten genom att se till att beteendet inte blir lönsamt.
Vill du läsa de andra delarna i artikelserien om personlighetsstörningar så hittar du de här:
Del 1: Vad är en personlighetsstörning?: Konflikter och bristande självinsikt
Del 3: Vad är en personlighetsstörning?: Så här hanterar du en konflikt
