Det handlar inte om ni hamnar i kris, utan när och hur väl förberedda företaget är. Hur reagerar du på en kris? Vad påverkar reaktionerna och hur kan du bemöta människor som är i kris? Här förklarar Per Calleberg, leg. psykolog och krisspecialist på BrolinWestrell om hur kriser påverkar både enskilda människor och företag.
Kriser kan vara allt ifrån allvarlig sjukdom som drabbar någon på jobbet till krig som bryter ut i världen och arbetsplatsen kan påverkas på många olika sätt av kriser som är små, men nära och personliga.
– Bara det faktum att så många människor har börjat cykla till jobbet gör att det inträffar olyckor varje dag och en kris för företaget kan bero på att en kollega helt enkelt inte kommer in en morgon på grund av att han eller hon blev påkörd på väg dit. Även den mycket aktuella ekonomikrisen kommer påverka företag och anställda på flera sätt, säger Per Calleberg.
Olika slags kriser
Kriser kan delas in på flera sätt, bland annat i långvariga och kortvariga kriser. Exempel på långvariga kriser är krig och pandemier, medan skjutningar och överfall räknas som en kortvarig kris.
– Kriser kan ha mer eller mindre naturliga orsaker som jordskred eller laviner, eller vara orsakade av människan både på avsiktligt och oavsiktligt sätt. De oavsiktliga kan bero på felbedömningar och försummelse medan de avsiktliga exempelvis kan vara våld, rån, stöld, överfall, självmord och andra typer av brott. Ju mer avsiktliga – desto mer allvarliga tenderar de att bli, som kris sett. Det är svårt att förhålla sig till mänsklig ondska, förklarar Per Calleberg.
Per Calleberg har under åren på BrolinWestrell noterat att den vanligaste orsaken till att de blir kontaktade av arbetsgivare är att det skett ett oväntat dödsfall. Det är inte ovanligt att det leder till en kris när en kollega avlider efter en svår sjukdom eller ett olycksfall, och det händer till och med att självmord sker på arbetsplatsen.
– Det har även hänt att medarbetare blir psykotiska på jobbet och börjar prata märkligt eller skickar konstiga meddelanden. En psykos kan till exempel bero på en underliggande psykisk sjukdom eller eventuellt orsakas av stress.
Den andra vanligaste orsaken till kris är hot och våld, både indirekt och direkt, vilket kan vara allt från ett butiksrån till att en journalist hittar en handgranat i trädgården. Den tredje vanligaste orsaken till kris på ett företag är olyckor.
– I Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1999:7, om första hjälpen och krisstöd, står att ”På varje arbetsställe skall finnas den beredskap och de rutiner för första hjälpen och krisstöd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och särskilda risker.” Företag som arbetar med riskfyllda uppdrag har också ofta en bra beredskap för att en olycka kan inträffa och man ska veta om att varje arbetsplats måste ha en beredskap. Men det är inte lika vanligt att företagen har en beredskap i de fall en trafikolycka inträffar. En trafikolycka där personal eller chefen är inblandad orsakar dock lidande för kollegor och kan även få betydande konsekvenser för arbetet. Kunskapen om hur sådana händelser bör hanteras är i många fall inaktuell eller bristfällig trots att det i AFS 1999:7 står ”Chefer och arbetsledande personal ska ha tillräckliga kunskaper om krisstöd för att kunna organisera första hjälpen och krisstöd vid olyckor och akut sjukdom på ett lämpligt sätt.”
Arbetsgivaren har ingen egentligen ingen skyldighet att se till att en anställd får traumabehandling efter en kris – men om arbetsgivaren ser till att den anställda får snabb vård går det betydligt snabbare att få tillbaka den anställda i verksamheten igen. Är det däremot en arbetsskada som till exempel inom bygg har arbetsgivaren skyldighet att ta hand om den.
Trendspaning – vad måste vi vara förberedda på?
Att göra trendspaning inom kriser känns kanske märkligt, men det kan vara viktigt att veta vad som kan komma framöver.
– Det kommer definitivt förekomma fler pandemier framöver och vi ser ökningar av skjutningar och våldshandlingar som drabbar tredje person. Dessutom kommer vi se fler och större konsekvenser av klimatförändringarna. Dessa kriser kommer slå hårt.
När det gäller de ekonomiska kriserna så berörs företagen och de anställda främst av uppsägningar och arbetslöshet. Här är kommunikation viktigt.
– Företaget måste tänka kring hur man hanterar detta så folk inte lider mer än nödvändigt. Om uppsägningen sköts dåligt kan det innebära en kris och stora negativa konsekvenser för företaget. Ledningen behöver kommunicera hur de kommit fram till beslutet och hur de har tänkt. Då får de lättare med sig personalen som förstår vad som ligger bakom.
Vanliga reaktioner på en kris
Människor reagerar olika på möjlig fara. Ett exempel är när brandlarmet går – majoriteten bryr sig inte. När det handlar om en reell fara tenderar människor att falla in i roller de är vana vid
– Sannolikheten är större att man tar ledarrollen om man är någon slags ledare i vardagen, till exempel idrottsledare eller chef. Men man kan även träna upp människor att reagera konstruktivt, även om de inte är ledare i grunden.
När en kris inträffar reagerar cirka 25 procent med handlingskraft. De hämtar brandsläckare och hjälper andra. Fler än hälften, 60 procent, har ingen plan och sneglar på andra. De blir stressade och vet inte vad de ska göra. Dessa människor är beroende av ledarskap.
– När faran är över lägger man märke till känslomässiga reaktioner. Man brukar dela in reaktionerna i kamp, flykt, frys och blidka, vilket innebär allt från aggressivitet eller känslokall till att vara hjälplös. Ingen av dessa reaktioner är avvikande men reaktionerna spretar, och även om de är normala i ett kort perspektiv kan de ge problem om de dröjer kvar under längre tid.
Det finns en föreställning om att det inte är bra att informera för tidigt om en kris, för att det skulle kunna utlösa panik i onödan. Men panik uppkommer inte förrän det är väldigt ont om tid i en farlig situation. Risken för panik ökar därmed om man väntar för länge med att informera om den.
Återhämtning efter en kris
Tidiga insatser för att snabbt få människor att återhämta sig är att skapa säkerhet, sänka stressen, ge en känsla att läget är under kontroll samt se till att folk får socialt stöd: det kan vara okej att vara ensam fysiskt, men man ska inte behöva känna sig ensam.
– Efter händelsen vet man att ungefär hälften repar sig fort och till exempel sömnen återgår till normalt och inom någon vecka är de tillbaka till sitt vanliga jag. En fjärdedel återhämtar sig långsammare än normalt, men de behöver ofta mer medmänskligt stöd, vilket till exempel kan vara att de inte ska behöva känner sig ensamma och utlämnade till sig själva. Den sista gruppen behöver ofta traumabehandling för att återhämta sig.
Ett bra komplement för den som vill veta mer är boken ”Krishantering i arbetslivet” av Magnus Brolin, Per Calleberg och Mikael Westrell som kom ut i en tredje omarbetad upplaga sommaren 2022.
