De senaste åren har ett antal nya lagar som rör barn trätt i kraft. Sedan 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention svensk lag och denna lag slår fast att alla barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och syftar till att skydda barns rättigheter i olika sammanhang, inklusive rättsprocesser. Ändå är det så många som en av tio barn som bevittnat våld mellan sina föräldrar eller andra närstående vilket nästan alltid medför en traumatisering.
Förutom att FN:s barnkonvention blivit lag trädde även ett brott kallat barnfridsbrott i kraft 1 juli 2021. Detta gör det straffbart att låta barn bevittna våld, hot eller sexuella övergrepp mellan närstående och syftet är att stärka det straffrättsliga skyddet eftersom forskning visar att dessa barn löper ökad risk att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa.
Dessa lagar ger en tydlig signal att barnens rättigheter och skydd tas på stort allvar av samhället. Barnet som bevittnat brott blir målsägande och har rätt till ett eget målsägandebiträde och för dig som företräder dessa barn innebär det ofta särskilda utmaningar.
Traumatisering och ohälsa
Ett flertal studier visar på att vart tionde barn någon gång upplevt våld mellan två till barnet närstående vuxna personer, skriver Åklagarmyndigheten, men det finns sannolikt ett stort mörkertal och många fall av misshandel visar endast lindriga synliga skador eller inga skador alls.
Dessa faktorer är exempel på vad som ökar riskerna för traumatisering efter våld:
- Att barnen är små eller omogna
- Grav exponering, som frekvent och omfattande grovt våld
- Att barnen är i beroendeställning till förövaren
- Barn som inte får skydd och stöd
- Barn som inte blir trodda eller lyssnade på
Parallella processer
Vid tillfällen när det förekommit våld inom familjen inleds i många fall en vårdnadsutredning, en barnavårdsutredning och eventuellt en brottsutredning. I dessa processer är risken stor att barnet hamnar i kläm eftersom barn ofta känner lojalitet mot sina föräldrar, även i de fall där det finns dokumenterat våld. Det är inte ovanligt att barnet, av rädsla eller press från närstående, nekar till händelser trots bevis. Det är viktigt att visa att man lyssnar och förstår barnets situation så att de känner sig trygga och sedda.
Förhör med barn
Den 1 juli 2021 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken som reglerar att barn får bli hörda av socialnämnden utan vårdnadshavares medgivande eller samtycke eller att vårdnadshavaren är närvarande i utredningar och snabbyttringar. Medlaren har emellertid inte rätt att höra utan vårdnadshavaren samtycke, utan måste tillse att detta sker via domstol eller socialnämnden.
Fördjupning
Att företräda barn som särskild företrädare eller målsägandebiträde, medför att du måste ta hänsyn till särskilda frågeställningar. Under kursen Barnet i rättsprocessen behandlas frågor du som företrädare kan komma att ställas inför och vad man bör tänka på från förordnande till lagakraftvunnen dom.
