EU har pekat ut klimatförändringar och miljöförstöring som ett hot mot världens fortsatta existens. Det pågår en omställning mot en klimatneutral och hållbar cirkulär ekonomi vilket gör att hållbarhetsfrågor har blivit en central del i EU-samarbetet med ett komplext nytt regelområde.
De centrala regelverken har sitt ursprung i EU:s handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt. Handlingsplanen har som övergripande mål att styra kapital mot hållbara investeringar, att göra hållbarhetsfaktorer till en del av riskhanteringen men även skapa transparens och ett långsiktigt tänkande på kapitalmarknaden.
2019 presenterade EU en tillväxtstrategi som kallas den gröna given, green deal, där det målet är klimatneutralitet till 2050.
De centrala regelverken
Taxonomiförordningen
Det ramverk som sätter standarden och gör det möjligt att bedöma om en verksamhet är miljömässigt hållbar. Bolaget ska väsentligt bidra till sex fastställda miljömål. Taxonomin fokuserar på de sektorer som har störst påverkan på dessa miljömål. Taxonomiförordningen började gälla 2022, men utökas under 2024. Framförallt utökas rapporteringskraven där fyra kriterier ska uppfyllas:
- Väsentligt bidrag till ett eller flera miljömål
- Orsakar inte skada för andra miljömål
- Uppfyller tekniska granskningskriterier
- Uppfyller krav på minimiskyddsåtgärder
Discolsureförordningen (SFDR)
Sustainable Finance Disclosure Regulation är ett regelverk som omfattar transparens och ska motverka greenwashing. Regelverket gäller finansmarknadsaktörer och finansiella rådgivare, som måste lämna viss hållbarhetsrelaterad information om sina produkter. Företagen har omfattande rapporteringskrav.
Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD)
Detta är ett förslag som kommer ha stor påverkan på många bolag. Förslaget är att företagen ska ha kontroll över samt åtgärda potentiella och faktiska negativa effekter på både miljön och mänskliga rättigheter.
Direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD)
Rapporteringen ska med i förvaltningsberättelse och granskas av revisor. Det som ska rapporteras är en dubbel väsentlighetsanalys utifrån två perspektiv: hur företaget påverkar hållbarhetsaspekter och hur hållbarhetsaspekter påverkar företagets resultat och utveckling. För att få rapporteringarna jämförbara har det tagits fram en ny EU-standard, ESRS, som är två generella standarder och tio ämnesspecifika standarder inom ESG. Detta direktiv ska fasas in under 2024 till 2028.
10 ämnesspecifika standarder
De tio ämnesspecifika standarderna är klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, biologisk mångfald och ekosystem, resursanvändning och cirkulär ekonomi, egna anställda, anställda i värdekedjan, konsumenter och slutanvändare, berörda samhällen och business contact.
Green Claims-direktivet
EU-kommissionen har lämnat in ett förslag om Green Claims, som syftar till att säkerställa att konsumenter har tillgång till relevant information om miljö- och klimatpåverkan, att konsumenten kan jämföra samt att man stoppar fler miljöcertifieringar eftersom det redan finns över 120 olika i EU.
