Bara ett fåtal domare har vidareutbildat sig inom sexualbrott, våld i nära relationer eller om barn i rättsprocessen, det säger Ekot Sveriges Radio idag, efter en granskning som P4 Halland har genomfört.
Anna Hellron Wikström, advokat på Insulander Lindh Advokatbyrå med stor erfarenhet av att företräda barn och unga anser att Brott mot barn måste prioriteras och få en högre status i rättskedjan.
– Alla som arbetar med utsatta barn behöver ha kunskap om barn som brottsoffer, sexualbrott, våld i nära relationer och liknande. Annars sviker vi barnen som redan befinner sig i en mycket utsatt och svår situation, säger hon.
Anna Hellron Wikström föreläser bland annat på kursen Parallella processer 🔗. I kursen lyfter hon hur dessa processer ställer krav på kunskap om familjerättsliga, straffrättsliga och processrättsliga regler, men även kunskap om hur man bäst bemöter människor i kris.
Snippafallet
I det mål som kommit att kallas Snippafallet anser flickan själv att domarna borde känt till ordet snippa och Barnombudsmannen och barnrättsjurister har kritiserat domstolarnas förmåga att förstå barn som utsätts för brott. De anser att barnens rättssäkerhet är låg.
Endast 6 % har gått vidareutbildning
Granskningen visar att av de cirka 1000 domare som dömer i brottmål är det bara sex procent som gått någon av utbildningarna om sexualbrott och våld i nära relationer, sexual- och fridkränkningsbrott och bemötande av sexualbrottsoffer. Lika få har gått utbildningarna som rör barn som brottsoffer.
Inte fallenhet för barnfrågor
Pia Johansson är lagman i Halmstads tingsrätt och menar domarna har en hög nivå men att det finns förbättringspotential men att inte alla domare har fallenhet för att hantera barnfrågor. Hon säger även att relationsbrott och barnfrågor inte historiskt sett hört till de mest intellektuellt utmanande för domarna och att utbildning skulle kunna förbättra förmågan att lyssna och uttrycka sig.
Skulden på offret och förklaringsbörda
Sabina Böö är advokat på BLOCK Advokater och föreläsare på Sexualbrottsmålen i praktiken 🔗. Hon menar att inslaget i Sveriges Radio återspeglar den verklighet hon som advokat ser i våra domstolar idag.
– Jag tycker att det som Pia Johansson själv säger gällande att det inte har varit de mest intellektuella utmaningarna för domarna, visar tydligt på problemet. Okunskapen visar sig ofta i att man lägger skulden på brottsoffret för ett visst beteende och brottsoffret hamnar i en förklaringsbörda. Det råder fri bevisföring i Sverige och ett alternativ är att man hör sakkunniga om ett visst förhållande, tex. Normaliseringsprocessen. Ett annat alternativ är att samtliga domare ska gå utbildningar. Det ska inte vara avgörande om man, som Pia Johansson uttrycker det, har en viss fallenhet för barnfrågor.
Sorgligt att det saknas intresse
Barnombudsmannen Juno Blom säger till Ekot att finns väldigt mycket kvar att arbeta med och att det är sorgligt att det inte finns ett större intresse att ta ansvar för att lära sig mer om barns utsatthet.
Utbildningskrav för advokater men inte för domare
Advokater har enligt Advokatsamfundets stadgar skyldighet att gå 18 timmars kvalificerad vidareutbildning varje år, men för domare gäller inte alls samma regler. Domare vidareutbildar sig på frivillig basis, enligt Domstolsakademin och på Halmstads tingsrätt visar detta sig tydligt då ingen av domarna har gått en utbildning inom detta område.
– BG Institute genomför årligen ett flertal utbildningar med fokus på dessa frågor, säger Veronica Hult, utvecklingschef på BG Institute. Förutom kurserna som nämnts ovan om Sexualbrottsmålen i praktiken och Parallella processer så har vi kurser om Barnet i rättsprocessen, Våld i nära relationer och Barnfridsbrott och andra sammansatta brott mot frihet och frid.
